Standardiserade vårdförlopp riskerar slå fel för patienter med komplexa vårdbehov

​Svenska Läkaresällskapet (SLS) är oroad över att standardiserade vårdlopp införs brett inom hälso- och sjukvården utan att det gjorts en samlad värdering av undanträngningseffekter, kostnader och behandlingsresultaten för det standardiserade vårdförloppet för cancer. I sitt remissvar ”Personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp” till Nationellt system för kunskapsstyrning lyfter SLS särskilt fram de patienter som inte passar in i modellen och som därmed riskerar sämre vård och behandling.

Svenska Läkaresällskapet anser att det är särskilt oroväckande att man inte tillräckligt analyserat hur ett bredare införande riskerar att slå för patienter som inte passar in i ett standardiserat vårdförlopp: patienter som har flera samtidiga diagnoser, komplexa vårdbehov eller där diagnosen inte omfattas av ett högprioriterat flöde.

– Hälso- och sjukvården måste ständigt utvecklas för patienternas bästa och bättre användande av våra gemensamma resurser. Men förändringsarbeten inom sjukvården måste vara väl grundade i medicinsk etik samt bygga på vetenskaplig grund och genomarbetade planeringsunderlag, säger Britt Skogseid, ordförande i Svenska Läkaresällskapet.

SLS värnar särskilt om patientgrupper med nedsatt autonomi och svåra sjukdomstillstånd som i en pressad hälso- och sjukvård alltid riskerar att prioriteras ner. SLS ser ett behov av att det utvecklas verksamhetsmodeller även för patienter med komplexa och kroniska sjukdomstillstånd och efterlyser en tydligare konsekvensanalys av vad införandet av arbetssätt såsom sammanhållen planering och fasta vårdkontakter innebär i form av förändringar för arbetssätt, organisation och för bemanning för samtliga vårdförlopp.

– För patientgrupperna räcker det inte att man fokuserar enbart på process- och utfallsmått.det behöver även tas fram strukturmått för att följa upp om de förutsättningar i form av resurser, kompetens och evidensbaserade kunskapsstöd som behövs för en god och säker vård finns, säger Karin Pukk Härenstam, ordförande i SLS delegation för medicinsk kvalitet. För att få att få en mer tillförlitlig implementering av vetenskaplig evidens måste framtida vårdförlopp även implementera framgångsrika sätt för hur vården kan organiseras.

Samtliga vårdförlopp lyfter kompetens och kompetensutveckling som en viktig faktor för implementeringen. För att de nya arbetssätt som föreslås ska införas på ett tillförlitligt och hållbart sätt över tid krävs att professionerna i sjukvården ges tid och utrymme för kontinuerlig fortbildning anser SLS.

SLS känner särskild oro för risken för undanträngning med standardiserade vårdförlopp, i meningen att personer med svår hälsopåverkan av ännu ej diagnosticerade sjukdomar får ingen eller sämre vård och behandling. I de förslagna vårdförloppen lyfts undanträngningseffekter som en potentiell risk men konkretiseras aldrig. Det saknas en analys om eventuell undanträngning för såväl diagnosgrupper inom den egna NPO som på systemnivå för olika patientgrupper som delar samma resurser.

– Svenska Läkaresällskapet arbetar just nu med att ta fram ett kunskapsunderlag om standardiserade vårdförlopp ur ett perspektiv, grundat på de etiska, mänskliga och vetenskapliga perspektiv, som är centrala för oss läkare. Vår utgångspunkt är att de standardiserade vårdförlopp och uppföljningssystem som skapas måste bidra till en effektiv, säker och patientcentrerad vård som prioriterar de sjukaste patienterna, avslutar Karin Pukk Härenstam.

​Läs remissvaret