Pressmeddelande -
Får 75 miljoner för att kartlägga granens gener
Tag en ordentlig titt på din julgran - den har sju gånger mer arvsmassa (DNA) än du! Varför det är så är ännu till stor del okänt, men nu ska granens arvsmassa kartläggas av forskare från Umeå Plant Science Centre (ett samarbete mellan Sveriges lantbruksuniversitet och Umeå univ.), KTH och Karolinska institutet, med hjälp av ett anslag om 75 miljoner kr från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.
Det här pressmeddelandet finns också att läsa på: http://www.teknat.umu.se/nyhet//forskare-far-75-miljoner-for-att-kartlagga-generna-i-sveriges-viktigaste-vaxt--granen.cid109402
Barrträden har dominerat stora delar av jordklotet i hundratals miljoner år. När primitiva groddjur krälade runt i karbontidens skogar omgavs de av barrträd. Barrträden överlevde den geologiska katastrof för 250 miljoner år sedan som öppnade för dinosauriernas tid på jorden. När ett meteoritnedslag för ungefär 65 miljoner år sedan avslutade dinosauriernas tid överlevde barrträden. I dag dominerar barrträden stora delar av jordklotet – jordens alla människor tillsammans väger inte mer än barrträden i Jämtlands län.
Tydligen lyckades barrträden redan för 300 miljoner år sedan skapa en mycket lyckad genetisk sammansättning som låtit dem dominera jordklotet, men hur ser den egentligen ut? Alla barrträd har tolv kromosomer men de är oerhört stora; en cell från en gran eller tall har sju gånger så mycket arvsmassa (DNA) som en människocell. Varför har barrträden så mycket DNA, har det att göra med deras lyckosamma årmiljoner på jorden och har de även många fler gener än du och jag eller är generna bara mer ”utspädda”? Detta är inte känt, men denna enorma mängd DNA har gjort att forskare inte hittills vågat ge sig på att försöka kartlägga barrträdens hela arvsmassa.
Nu skall ett svenskt forskarteam, bestående av forskare från Umeå Plant Science Centre (UPSC), ett forskningscenter som drivs i samarbete mellan Umeå universitet och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), samt från Kungliga tekniska högskolan (KTH) och Karolinska institutet (KI) i Stockholm, äntligen ta sig an denna gigantiska utmaning med hjälp av ett anslag på 75 miljoner kronor från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.
Granen är Sveriges ekologiskt och ekonomiskt viktigaste växt. Granen dominerar Syd- och Mellansveriges skogar och är den viktigaste råvaran för svensk skogsindustri.
– Barrträdens genetik är oerhört spännande, säger projektledaren professor Pär Ingvarsson vid UPSC. Olika träd skiljer sig oerhört mycket genetiskt från varandra och svensk skogsgenetik har visserligen alltid varit framgångsrik men detta innebär ett oerhört steg framåt i arbetet att få plantskolematerial som är anpassat till de mycket olika förhållanden som finns inom vårt land, framför allt i den tid av klimatförändringar som väntar oss.
– Det faktum att en svensk gran är tänkt att bli det första barrträd som får sin arvsmassa kartlagd är oerhört viktigt för såväl Sveriges skogsforskning som skogsindustrin,
säger professor Ove Nilsson vid UPSC, ordförande för projektets styrgrupp. En fullständig kartläggning av granens gener kommer att revolutionera den svenska trädforskningen och möjliggöra ett effektivare utnyttjande av vedråvaran.
– Detta kommer till exempel att ge oss möjligheter att ta fram gentester för trädens olika egenskaper, till exempel vedens bränslevärde, och trädens frosttålighet och resistens mot sjukdomar, på precis samma sätt som kartläggningen av människans arvsmassa gjort detta möjligt inom medicinen, säger Stefan Jansson, professor vid UPSC.
Att forskarna nu kan ge sig på denna utmaning beror på att ny DNA-sekvenseringsteknik utvecklas oerhört snabbt.
– Att starta detta projekt hade för bara för ett år sedan varit omöjligt, säger professor Joakim Lundeberg, KTH. Regeringens stora anslag till Science for Life Laboratory, som är tänkt att bli norra Europas största centrum för genomforskning, ger oss tillgång till denna apparatur och granprojektet kommer att bli laboratoriets första flaggskeppsprojekt.
– Många andra svenska forskare kommer att ha nytta av detta projekt så utväxlingen kan bli mycket stor, säger Jan Stenlid, professor vid SLU i Uppsala. Till exempel får vi helt nya möjligheter att förstå och därmed bekämpa två stora gissel för svenskt skogsbruk, rotrötan och snytbaggen.
Projektet beräknas att ta fyra till fem år, och förutom åtta svenska forskare – Björn Andersson, KI, Rishikesh Bhalerao, UPSC, Rosario Garcia Gil, UPSC, Pär Ingvarsson, UPSC, Stefan Jansson, UPSC, Joakim Lundeberg, KTH, Ove Nilsson, UPSC och Björn Sundberg, UPSC – kommer även kanadensiska, italienska och belgiska forskare att bidra till projektet, som veterligen hittills är det projekt i världen som gett sig på den art som har den största arvsmassan.
För ytterligare information kontakta:
Ove Nilsson, tel 070-286 90 82
Pär Ingvarsson, tel 070-848 59 77
Stefan Jansson, tel 070- 677 23 31
stefan.jansson@plantphys.umu.se
Joakim Lundberg, tel 070-458 23 46
