Kokainföroreningar påverkar beteendet och rörelsemönstren hos unga atlantlaxar i en stor sjö. Exponerade fiskar simmade upp till 1,9 gånger längre per vecka och förflyttade sig upp till 12,3 kilometer längre över sjön. Det visar en ny studie från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).
Från idisslarmagar och halta hästar till framtidens grödor, skogar och städer. Ämnesbredden är stor när SLU:s elva nya professorer föreläser den 23–24 april 2026 i Uppsala. Föreläsningarna, som även kan följas på webben, är en del av installationen av professorerna i deras nya ämbeten.
I Sverige har många platser förorenats med PFAS efter användning av brandskum på flygplatser. Nu har forskare från SLU mätt halter av PFAS i mjölk. I mjölk från mejerier runt om i landet fanns inga mätbara halter alls, men även på gårdar nära förorenade områden var halterna över lag mycket låga.
Genom att analysera torvkärnor har forskare visat hur mängden häckande havsfåglar har varierat på en ö under 8000 år. Mängden fåglar visade sig ha ökat och minskat i takt med tidigare klimatsvängningar, och ger därmed insikter om hur framtida klimatförändringar kan påverka populationerna.
I fredags var det vårdagjämning, med vårvärme i hela landet. Om vårblommorna blommar redan före valborg eller inte beror dock på de kommande veckornas temperatur, och om det ligger kvar snö på backen. Under valborgshelgen kan allmänheten hjälpa till att rapportera in vårtecken till Vårkollen.
SLU Artdatabanken publicerar 24 mars Sveriges nya rödlista. 23 procent av drygt 23 000 arter är rödlistade, en ökande andel. Orsaker är bland annat skogsbruk, igenväxning, fiske och klimatförändringar. Vissa arter återhämtar sig, men läget är fortsatt allvarligt. Flera matfiskar rödlistas, samtidigt som andra fiskarter får en sämre utveckling.
Från den 30 mars har UDS smådjursavdelning öppet veckans alla dagar, dygnets alla timmar.
SLU lanserar ett nytt naturvetenskapligt basår med grön profil för studenter som behöver komplettera sin utbildning. Basåret har en unik profil, med erfarna gymnasiepedagoger, mycket praktiska övningar och besök i skogar där SLU bedriver forskning. Ansökningen öppnar den 16 mars.
En växtföljd med ett brett urval av olika grödor kan ge fler kalorier och mer näring än att odla spannmål år efter år. En ny internationell studie ledd av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) utmanar det vanliga argumentet att varierade växtföljder skulle producera mindre mat.
SLUs forskningsstation i Siljansfors, utanför Mora, har samma klimatläge som Oxberg. Här har snödjupet mätts ända sedan Vasaloppets början 1922. Snöläget har varit stabilt över åren och bara sjunkit cirka 5 cm i genomsnitt. Prognosen för snödjupet den 1 mars, dagen då årets Vasalopp körs, är att vi kan se fram emot cirka 40 cm snödjup, även i år!
Trots årtionden av utsläpp och övergödning har träden i nordliga barrskogar en minskande tillgång på kväve. Detta hänger ihop med en ökande koldioxidhalt i atmosfären, visar nu forskare från SLU i en artikel i Nature. Svaret har de fått tack vare ett unikt arkiv, undangömt i källaren.
Sverige står inför en unik möjlighet att miljöanpassa vattenkraften och återställa viktiga miljöer i våra akvatiska ekosystem. Men för att lyckas krävs helhetstänk och systematisk uppföljning, visar ny forskning från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).
Solen är grunden för fotosyntesen, men alla växter mår inte bra av starkt solljus. Starkt solljus är till och med något som begränsar växternas mångfald och biomassa i världens gräsmarker, enligt en ny studie. Temperatur, nederbörd och kvävenedfall hade inte alls samma betydelse för mångfalden.
Konferensen Publika parker och stadsrum är mötesplatsen för alla som jobbar med publika parker och stadsrum i offentlig eller privat regi. Den 23 april, för artonde gången, i år med Malmö som värdstad. Årets konferenstema är Bara vackert! och fokuserar på estetiken inom landskapsarkitekturen. SLU Tankesmedjan Movium arrangerar tillsammans med Malmö stad, Helsingborgs stad och Lunds kommun.
Forskare har utvecklat en ny typ av konstgjorda spindeltrådsfibrer som är färgade, vilket är ett viktigt steg mot att ta bort behovet av traditionella färgningsprocesser. En ny studie ledd av professor Anna Rising har nu publicerats.
Förr var Spanien de svenska grågässens favoritplats på vintern. I dag stannar de skånska gässen hos oss året runt, och de flesta som häckar längre norrut nöjer sig med att flytta till Danmark, Tyskland eller Nederländerna. Förändringar i klimat och jordbruk har gett grågässen ett nytt flyttmönster.
Matsvinn och biprodukter är ett av livsmedelssystemets största miljöproblem – men också en stor och värdefull resurs. En ny doktorsavhandling från SLU visar att livsmedlens miljöpåverkan kan minska avsevärt om överskott och restströmmar tas tillvara i stället för att gå till spillo. Samtidigt minskar trycket på mark, vatten och biologisk mångfald kraftigt.
Den 24 mars 2026 publicerar SLU Artdatabanken Sveriges nya rödlista. Pressmeddelandet ger en första inblick i läget för landets arter, och några exempel på arter som det har gått bättre respektive sämre för. Ett flertal bilder visar och beskriver tillståndet för dessa arter. Dessutom förklaras vad en rödlista är.
Att lägga igen skogsdiken och återväta torvmark kan leda till att lagrade föroreningar läcker ut i vattendrag. Att rensa diken är inte heller riskfritt utan förenat med andra utsläpp som kan försämra vattenkvaliteten, visar slutrapporten från en unik studie av våtmarksrestaurering och dikesrensning.
Merparten av de antibiotika och antivirala läkemedel vi använder har förändrats när de lämnar kroppen. Många av dessa nedbrytningsprodukter kan finnas kvar länge i vattenmiljöer med bevarad biologisk aktivitet och riskerar sprida antibiotikaresistens. Det visar studier av Paul Löffler från SLU.
