KRAFTIGT EFFEKTIVISERAD HANTERING NÖDVÄNDIG VID STORSKALIG ÖVERGÅNG FRÅN OLJA TILL BIOENERGI

Med ny teknik skulle restprodukter från skog och åker, som grenar, bark och halm, samt energigrödor, som salix och rörflen, kunna täcka så gott som hela Sveriges behov av fordonsbränslen, eller 39 procent av dagens elanvändning. Det visar en doktorsavhandling från SLU. Ekonomin och energiutbytet varierar dock kraftigt beroende på vilka sortiment och energiomvandlingsprocesser som används. Hanteringen av biomassan måste också bli mycket mer effektiv om användningen ska bli långsiktigt bärkraftig. Att ersätta importerade fossila bränslen med bioenergi är ett uttalat samhällsintresse. Peter Hagström från SLU har nu undersökt i vilken utsträckning det svenska energibehovet skulle kunna täckas med inhemsk biomassa, utan att inkräkta på produktionen av sådant som virke, livsmedel och djurfoder. I doktorsarbetet har han undersökt potentialen hos 13 olika biomassasortiment från skog, åker och samhälle (returträ) för omvandling till värme, el och fordonsbränsle. Resultaten har sedan utvärderats med hjälp av energi-, kostnads- och emergianalyser. Med emergianalys analyserar man den totala resursen som krävs för att framställa en produkt eller tjänst med utgångspunkt från naturens primära energiflöde, dvs. solinstrålningen. Avhandlingen visar att energi- och kostnadsanalyser är otillräckliga för att analysera den långsiktiga resursmässiga bärkraften hos de aktuella systemen. Biomassa från skog och åker skulle alltså kunna täcka så gott som hela dagens behov av fordonsbränslen, om ny teknik som förgasning och bränsleceller fullt ut ersatte dagens teknik inom energiomvandling och drivningssystem. Om man istället prioriterade elproduktion skulle 39 procent av dagens svenska elanvändning kunna produceras av denna biomassa, om energiomvandlingen enbart sker i förgasningsanläggningar. Energianalysen visar att kvoten av producerad energimängd och insatt energimängd i form av bränsle, andra insatsvaror och maskinutrustning vid storskalig energiomvandling varierar kraftigt. Vid elproduktion via förgasning av halm får man ut dubbelt så mycket energi som man sätter in, medan man vid fjärrvärmeproduktion via förbränning av returträ får ut 40 gånger mer energi än man sätter in. Kostnadsanalysen visar att drygt 60 procent av den studerade biomassapotentialen uppbringar en elproduktionskostnad som är jämförbar med dagens elproduktionskostnad i kolkraftverk. Vid framställning av vätgas via omvandling av biomassa från skogen, och om vätgasen används i bränsleceller för fordonsdrift, blir kostnaden jämförbar med dagens kostnad för fordonsdrift exklusive skatter. Emergianalysen visar dock att av de studerade sortimenten är det endast omvandling av biomassa från icke-skogsmark (t.ex. hagmarker, åkerkanter och parker) till värme, el och fordonsbränslen som uppvisar ett nettotillskott av totala resurser till samhället, även om icke-kommersiell teknik som förgasning används för energiomvandling. Hantering av sortimenten från skog och åker är nämligen mer intensiv med avseende på arbetsinsats och insatsvaror i form av bränsle, gödselmedel m.m. och maskiner, vilket medför att dessa sortiment får svårt att generera ett nettotillskott av totala resurser till samhället. Om biomassa skall användas i stor skala för energiändamål måste först hanteringssystemen effektiviseras kraftigt, så att resursbehovet minskar rejält i förhållande till avkastningen, jämfört med dagens hanteringssystem. Civilingenjören i kemiteknik Peter Hagström, institutionen för bioenergi, SLU, försvarar fredagen den 3 mars 2006 kl. 13.00 sin avhandling "Biomass Potential for Heat, Electricity and Vehicle Fuel in Sweden". Disputationen avser teknologie doktorsexamen, och äger rum i Loftets hörsal, Ultuna, Uppsala. Opponent är professor Paul Mitchell, University of Aberdeen, College of Physical Sciences, Aberdeen, Storbritannien. Mer information: Peter Hagström, 018-67 20 29, Peter.Hagstrom@bioenergi.slu.se Pressbilder: Foto av Peter Hagström (fotograf: Lovisa Blomqvist) får användas fritt i samband med artiklar om disputationen. http://www-nlfak.slu.se/pressbilder/hagstrom/peter_hagstrom.jpg Länk till pdf med den fullständiga avhandlingen: http://diss-epsilon.slu.se/archive/00001038 Detta och övriga pressmeddelanden från SLU: http://www.slu.se/page.cfm?page=102 David Stephansson, AgrL, forskningsredaktör SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) Fakulteten för naturresurser och lantbruksvetenskap Box 7082, 750 07 Uppsala Telefon: 018-67 14 92 Fax: 018-67 17 00