Gå direkt till innehåll

Pressmeddelande -

Många älgkalvar i Småland, få i Södermanland – SLU:s forskare söker förklaringar till skillnaden

I Växjöområdet i Småland är det gott om älgkalvar i skogen just nu. I Öster Malma i östra Södermanland är situationen betydligt sämre. Beror skillnaden på slumpen, eller finns naturliga förklaringar?

I Växjö har 85 % av alla de tjugo GPS-märkta älgkorna fött kalv, totalt 27 kalvar - tio par tvillingar och sju enkelkalvar. I Öster Malma har bara 40 % av de tjugo märkta älgarna fött kalv, totalt 13 kalvar - fem par tvillingar och tre enkelkalvar.

Kalvarna i Växjö föddes mellan 4 och 20 maj, med 12 maj som medelkalvnings dag. I Öster Malma föddes kalvarna mellan 10 och 29 maj, och medelkalvningsdatum var 18 maj.

Slump eller verklig skillnad?

- Det är ännu svårt att säkert uttala sig om varför skillnaderna är så stora, eftersom detta är det första år som vi forskare har tillfälle att följa älgarnas reproduktion med märkta älgar. Skillnaderna kan bero på slumpen, med det ligger naturligtvis nära till hands för oss forskare att söka också andra, natur- och miljörelaterade orsaker, säger professor Göran Ericsson, institutionen för vilt, fisk och miljö vid SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) i Umeå.

- Avgörande för om en ko kommer att föda ett år eller inte är främst kons ålder och faktorer i den omgivande miljön. En faktor som kan ha stor och kanske avgörande betydelse i vår jämförelse är att det i det stormdrabbade området i Småland finns gott om mat för älgkorna. Mycket mat, många älgkalvar.

Konkurrens i Södermanland

Den låga återväxten i Södermanland skulle kunna förklaras med att där finns många andra stora växtätare som kronhjort, dovhjort, rådjur och vildsvin som konkurrerar med älgarna om utrymme och föda. Hur många kalvar korna födde förra året har också betydelse - korna i Södermanland kanske återhämtar sig efter kalvningen förra året.

Och jakten? Göran Ericsson igen:

- Jaktstrategin får tydliga effekter. Kors överlevnad gynnas, framförallt äldre kor i könsmogen ålder, vilket höjer medelåldern. Jaktstrategierna påverkar också tätheten av djur i olika områden, liksom fördelningen mellan tjurar och kor.

Får oftast kalv två år i rad

Tidigare forskning från främst norra Sverige har visat att oavsett hur många kalvar en ko fött under ett år är chansen cirka 85 % att hon kommer att ha åtminstone en kalv under nästa år. Öster Malma ligger med 40 % klart under, medan motsvarade siffra i Växjö alltså är exakt 85 %.

Av de kor som saknar kalv under ett år bör 80 % föda åtminstone någon kalv nästa år, under förutsättning att slutsatserna från norra Sverige kan överföras till Syd- och Mellansverige. Data från Robertsforsprojektet i Västerbotten från 1990-talet visade att 84 % av enkelkalvsföderskorna och 91% av tvillingkalvskorna föder två år i rad.

- Man bör alltså inför 2010 kunna förvänta sig en fortsatt hög reproduktion i Småland och i Södermanland en betydligt högre än innevarande år.

Nio av tio överlever

Under sommaren överlever i genomsnitt cirka 90 % av alla älgkalvar, om det inte finns rovdjur som björn och varg i området. Variationen mellan åren är dock stor, mellan 65 och 95 %.

Kalvöverlevnaden är, liksom kalvarnas viktutveckling, sämre under somrar som är varma och torra. Temperaturen och nederbörden under kalvarnas första levnadsmånad är viktig - i södra Sverige får det inte vara för varmt och torrt i maj/juni om älgkalvarna ska må bra.

Följ älgarna på nätet

Det är inom ramen för forskningsprogrammet Vilt och skog som SLU och dess institution för vilt, fisk och miljö har i uppdrag att följa utvecklingen i referensområden med GPS-märkta älgar runtom i Sverige. En viktig del i det arbetet är att bestämma årets reproduktion.

Hur många älgar som föds varje år kommer att påverka myndigheternas beslut om hur många älgar som bör skjutas under årets och följande års jakt. Återväxten påverkar också hur många nya älgkor som under de kommande två till fyra åren i sin tur kan föda kalv.

Älgförekomsten kan påverka antalet älgolyckor i trafiken, liksom hur mycket tall och lövträd betas.

Här kan du följa älgforskningen:

http://www.alg-forskning.se/

Länk för engelsktalande:

hhttp://www.moose-research.se

Du kan följa älgar i direkttid i Växjöområdet (Småland), i Öster Malma (Södermanland), i Norrbotten (Nikkaloukta, Överkalix) samt i Västerbottens fjällvärld (älgar i både Sverige och Norge). Kartorna uppdateras två till sex gånger per dygn och älgarnas positioner var 30-120 minut, dygnet runt, året runt.

För mer information

Professor Göran Ericsson, institutionen för vilt, fisk och miljö, SLU (Sveriges lantbruksuniversitet), tel 070-676 50 12

goran.ericsson@vfm.slu.se

 

Ämnen

Regioner

Kontakter

Erika Troeng

Erika Troeng

Presskontakt Presschef 018-67 26 08
David Stephansson

David Stephansson

Presskontakt Presskontakt Forskningsinformation 018-67 14 92
Hanna Bäckström

Hanna Bäckström

Presskontakt Enhetschef 018-673501

Janne Nordlund Othén

Presskontakt presskontakt EPOK +46-72 702 9288
Anna-Karin Johnson

Anna-Karin Johnson

Presskontakt Kommunikatör SLU Meny, Lärosätenas klimatnätverk 070-359 71 93 SLU Meny Lärosätenas klimatnätverk
Vanja Sandgren

Vanja Sandgren

Presskontakt kommunikatör, presskontakt 0702-641155
Marianne Persson

Marianne Persson

Presskontakt kommunikatör +46 730 61 65 04

Titti Olsson

Presskontakt redaktör Movium
Johan Samuelsson

Johan Samuelsson

Presskontakt Biolog/kommunikatör Presskontakt SLU Artdatabanken 070-6793409

Science and education for sustainable life

SLU är universitetet som forskar och utbildar kring de biologiska naturresurserna, både på land och i vatten. Vi jobbar med hållbar utveckling av städer och landsbygd, dessutom verkar vi för människors och djurs livskvalitet och välbefinnande.

Vårt universitet producerar forskning i världsklass inom flera områden. Våra utbildningar leder till relevanta jobb, och vår kompetens är efterfrågad i näringsliv och samhälle. Vi verkar både lokalt och globalt för en hållbar, levande och bättre värld.