Skip to main content

Mängden smitta viktigare än salmonella-typ för smittspridning bland grisar

Pressmeddelande   •   Nov 15, 2010 08:00 CET

Salmonellautbrott är ovanliga i svenska grisbesättningar, men under senare år har det dykt upp ovanliga typer av salmonella som kan härledas till foderfabriker. Vilka åtgärder som behöver vidtas i besättningarna beror dock mindre på vilken typ av salmonella det rör sig om än på infektionsnivån. Det konstaterar Julia Österberg i en avhandling från SLU.

Av de sjukdomar som kan spridas från djur till människa via livsmedel är bakteriesjukdomen salmonella en av de allra viktigaste – ett mycket stort antal människor världen över insjuknar varje år. I Sverige infördes tidigt en lagstiftning för salmonellakontroll, och detta har bidragit till att det är ovanligt med salmonella i svenska djurbesättningar. Under senare år har dock förekommit flera fall där salmonella spridits till djurbesättningar via foder. I dessa fall har det handlat om andra typer av salmonella än de som brukar hittas hos djur och människor i Sverige. Ett exempel är en kontamination i en foderfabrik 2003 som ledde till att Salmonella Cubana spreds till ett stort antal svenska grisbesättningar. Julia Österbergs doktorsarbete handlar om sådan foderspridd salmonella och de faktorer som avgör hur allvarligt ett utbrott blir.
 
Salmonella förekommer i en mängd former (serotyper). Julia Österberg har undersökt infektionsförloppet hos grisar som smittats av olika doser av fyra salmonellaserotyper, två som förknippas med fodersmitta (S Yoruba och S Cubana) och två som är vanliga i europeiska grisbesättningar (S Typhimurium och S Derby). Den övergripande slutsatsen är att mängden smitta, dvs. infektionsdosen, betyder mer för smittspridningen än vilken typ av salmonella det rör sig om. Detta innebär att det tycks vara en bättre strategi att anpassa saneringsåtgärderna efter infektionsnivån i en drabbad besättning, än att utgå från salmonellatypen.

I det stora hela var alltså skillnaderna mellan salmonellaserotyperna små. Grisarna behövde visserligen en högre dos av S Cubana för att bli smittbärare, men förekomsten av salmonella i avföring, liksom förekomsten i inre organ efter åtta veckor, berodde framför allt på smittdosen, inte på serotypen.

Avhandlingen handlar i huvudsak om salmonellainfektionens förlopp i grisen, men Julia Österberg har också undersökt hur effektivt salmonella sprids till friska grisar via avföring och kontaminerad inredning. Alla fyra serotyperna visade sig kunna överföras på dessa sätt, men i ganska begränsad omfattning.

Slutligen bör det påpekas att grisarna själva inte brukar påverkas särskilt mycket av infektionen, och att salmonellabekämpning i grisbesättningar alltså handlar om livsmedelssäkerhet.

Arbetet har utförts vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA). 

-------------------------------------------------------------

Leg veterinär Julia Österberg, institutionen för kliniska vetenskaper, SLU, försvarade sin avhandling "Salmonella in pigs. Infection dynamics of different serotypes" den 12 november 2010. Opponent var Dr Francois Madec, Agence Francaise de Sécurité des Aliments, Ploufragan, Frankrike

Mer information: Julia Österberg, 018-67 40 00, Julia.Osterberg@sva.se

Länk till pdf med den fullständiga avhandlingen:
http://diss-epsilon.slu.se:8080/archive/00002387/

Pressbild (får publiceras fritt i samband med artiklar om disputationen, fotograf/källa ska anges):

  • Grisar. Foto: Marie Sjölund

Detta och övriga pressmeddelanden från SLU:
http://www.slu.se/sv/om-slu/fristaende-sidor/aktuellt/pressmeddelanden/

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera