Skip to main content

Parasitsvamp effektiv mot skadegörare i lantbruket

Pressmeddelande   •   Jan 29, 2018 08:30 CET

Veteplantor som växt under sju veckor med (till vänster) och utan (till höger) den tillväxtfrämjande svampen. (Foto: Mudassir Iqbal, SLU)

Sökandet efter effektiva alternativ till kemiska bekämpningsmedel i jordbruket är av stor vikt för den framtida livsmedelsförsörjningen. En ny studie från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) visar att svampparasiten Clonostachys rosea dödar skadegörande nematoder i jorden, skonar andra, och resulterar i mätbart friskare grödor.

Att begränsa jordbrukets skador orsakade av nematoder är av högsta vikt. Detta har tidigare framgångsrikt gjorts med kemiska bekämpningsmedel, men sådana för med sig en rad problem som ackumulering av rester från bekämpningsmedel i mark, vatten, djur och människor, och en överhängande risk för att nematoden med tiden blir motståndskraftig. Kemiska bekämpningsmedel förbjuds därför i många länder och är dessutom inte förenliga med ekologiskt jordbruk. Nya bekämpningsmetoder behövs alltså, och den mest lovande nischen är så kallad biologisk bekämpning, dvs att använda naturligt förekommande antagonister mot skadegörarna.

Parasitsvamp

En sådan antagonist är Clonostachys rosea, en svamp som parasiterar på andra svampar och därtill förefaller ha hämmande inverkan på nematoder. Det finns också teorier om att svampen kan inducera försvarsmekanismer i växten och därmed göra den mer tålig för nematodangrepp. Det har dock aldrig testats om denna inverkan även betyder att nematoder i jorden och den växande grödan faktiskt skulle påverkas av behandling med svampen.

Detta undersöks i en ny studie från institutionen för skoglig mykologi och växtpatologi vid Sveriges lantbruksuniversitet. Mudassir Iqbal är en av författarna.

Påverkan på växtparasiter

– Vi analyserade nematodsamhället i naturlig jordbruksjord från ett fält i Uppsala, säger Mudassir Iqbal. Vi har behandlat jorden med C. rosea och därpå planterat morot respektive vete i den i växthus. Genom att sedan analysera nematodsamhället i såväl dessa som i behandlade jordar utan gröda, har vi försökt mäta behandlingens effekt på antagonisterna.

Studien visade en tydlig påverkan av C. rosea på nästan alla växtparasiterande nematoder i jorden. Bland sju upptäckta nematodsläkten sjönk individantalet med mellan 40 och 73 procent för alla utom ett, i både morots- och vetejord. I jord utan gröda sjönk förekomsten av individer i fyra av sju släkten. Såväl morot som vete växte också bättre i jord som behandlats med svampen.

Ingen inverkan på icke-parasiter

Detta visar tydligt att C. rosea har en stark antagonistisk effekt på nematodsamhället i jord, och att denna effekt blir ännu starkare när jorden är odlad. Vi vet inte om detta beror på att svampen inducerar växtens försvar eller om det är växtrötterna i sig som är nödvändiga för att C. rosea ska trivas. Men vi såg också att icke växtparasiterande nematoder, som utgjorde ungefär en tredjedel av alla, inte påverkades alls av behandlingen. C. rosea verkar alltså specifikt inriktad på de nematoder som orsakar växtsjukdomar, men inte på några andra, konstaterar forskarna.

Ogästvänlig miljö

Mudassir Iqbal och hans forskarkollegor har också undersökt hur denna antagonism verkar praktiskt. Tidigare studier, på andra C. rosea-linjer än den som användes här, har visat att svampen parasiterar på nematoderna. Mudassir Iqbal kunde dock inte se några sådana tecken i denna studie.

– Däremot märkte vi att ett medium där svampen vuxit men sedan avlägsnats från, inhiberar nematodernas tillväxt. Det får oss att tro att C. rosea kan använda sig av flera angreppsstrategier, och att en av dem är att skapa en ogästvänlig miljö som nematoderna inte kan leva i.

– Vår studie visar alltså att C. rosea är en effektiv antagonist mot växtparasiterande nematoder i jord, men också att den samtidigt inte angriper andra nematoder, sammanfattar Mudassir Iqbal.

– Denna antagonism tycks i vår studie baserad på utsöndringen av substanser som nematoderna inte tål. Behandlingen får också en mätbart positiv effekt på tillväxten hos både morot och vete. Detta bådar naturligtvis gott för möjligheten att använda svampen som ett effektivt växtskyddsmedel mot nematoder i jordbruket, avslutar han.

Läs hela studien här:https://apsjournals.apsnet.org/doi/abs/10.1094/PHYTO-03-17-0091-R?url_ver=Z39.88-2003&rfr_id=ori%3Arid%3Acrossref.org&rfr_dat=cr_pub%3Dpubmed

Kontakt: Docent Magnus.Karlsson@slu.se tel 070-241 80 24, 018-67 18 37

BILDTEXTER:

1.Mudassir Iqbal, doktorand på institutionen för skoglig mykologi och växtpatologi på SLU, som gjort studien som en del av sin doktorsavhandling. (Foto: Magnus Karlsson, SLU)

2. Den biologiska bekämpningssvampen Clonostachys rosea interagerar med en nematod på ett cellofanmembran. (Foto: Mudassir Iqbal, SLU)

3. Veteplantor som växt under sju veckor med (till vänster) och utan (till höger) den tillväxtfrämjande svampen. (Foto: Mudassir Iqbal, SLU)

Fakta om nematoder i lantbruket

Nematoder finns överallt där liv kan finnas och har utvecklat snart sagt alla tänkbara överlevnadsstrategier; de kan parasitera på djur, växter, bakterier och svampar. Troligen finns över en miljon arter, varav drygt 4 000 har beskrivits som växtparasiter. Dessa utgör gigantiska problem för jordbruket. Uppskattningsvis 15 procent av hela världens sammanlagda jord- och skogsbruksproduktion går årligen förlorad till följd av nematodangrepp, till ett beräknat värde av 118 miljarder dollar.

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera

Agree With Privacy Policy