Skip to main content

Så blir kräftfångsterna i år

Pressmeddelande   •   Jul 31, 2017 09:00 CEST

Fångstprognoser och fångster i Vättern 1995–2017

SLU Aqua vid Sveriges lantbruksuniversitet presenterar en prognos för hur fångsterna i årets signalkräftfiske i Vättern kommer att bli. Prognosen bygger på långa tidsserier av provfisken och klimatdata för ett antal viktiga skeden i en kräftas liv, allt från kläckningen fram till fångsten och kräftfatet.

I Vättern beräknas att den relativa fångsten 2017 landar på 90 gram matkräftor per bur och natt, en nedgång med 15 procent jämfört med förra året.Totalfångsten i yrkesfisket beräknas till 97 ton om fisketrycket blir normalt.

Så här dags på året, när SMHI trots sina resurser har problem med väderprognoserna, efterfrågas samtidigt en uppskattning av hur kräftfisket är och kommer att bli i år. Även om fisket inte riktigt kommit i gång än visar de rapporter som kommit in i år att det kalla vädret hittills gjort att ömsningar och tillväxt släpar efter. Fångsterna är än så länge mindre än normalt. Från Finland rapporteras fångster som bara är 10–15 procent av de normala så här års. Rådet även i år är därför, som oftast, att vänta med kräftfisket till slutet av augusti eller början av september för att få bra fångster med välmatade kräftor. Hur fisket blir i år vet vi med säkerhet först efter avslutad säsong.

Men med långa tidsserier av provfisken och fångster som underlag kan man göra en prognos, ett kräftindex, för hur fångsterna i en sjö kommer att bli.

– Alla vill veta hur fisket kommer att bli i största allmänhet, men det krångliga är att man måste skräddarsy en modell för varje enskild sjö, säger Lennart Edsman, forskare vid SLU Aqua. Fångsterna och effekterna av klimatet påverkas av sjöns storlek, djup, näringsstatus, vattenkemi, konkurrens från andra organismer, rovfisksamhället, beståndets täthet, skyddsmöjligheterna, bottensubstratet och var i landet sjön befinner sig.

Det gör att varje sjö kräver en unik prognosmodell med olika tidsförskjutningar av klimateffekterna och med hänsyn till vilka stadier i kräftans liv som är viktiga just där.

– I modellen för Vättern testade vi temperaturens betydelse för fyra kritiska faser i en kräftas liv: överlevnaden för rommen innan kläckningen, rekryteringen, tillväxten strax innan kräftorna blir fångstbara samt vuxna kräftors vinteröverlevnad, säger Lennart Edsman.

Kräftindex för Vättern visade att en bra fångst ett år hade en negativ effekt på fångsten nästa år. Det som hade störst betydelse för hur fångsten blev var stress genom stora variationer i vintertemperaturen och tillväxtsäsongens längd två år tidigare. Fångsterna per bur beräknas i år bli 15 procent mindre jämfört med förra året.

Kräftindexet har utarbetats i samarbete med Ekoll AB i Malmö.

Figur

Fångstprognoser och fångster i Vättern 1995–2017

Läs mer/ Fördjupning

Bohman, P., Edsman, L., Sandström, A., Nyström, P., Stenberg, M., Hertonsson, P., & Johansson, J. (2015). Predicting harvest of non-native signal crayfish in lakes—a role for changing climate?. Canadian Journal of Fisheries and Aquatic Sciences, 73(5), 785-792.

Kontaktperson:

Lennart Edsman, SLU, Institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua)

lennart.edsman@slu.se

Tel 010-478 42 26

SLU:s vision: SLU är ett universitet i världsklass inom livs- och miljövetenskaper.

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera

Genom att skicka din kommentar accepterar du att dina personuppgifter behandlas i enlighet med Mynewsdesks Integritetspolicy.