Pressmeddelande -
Skogsbruk och rennäring: Mindre konflikter med moderna GIS-kartor
Renskötseln är idag på väg in i den digitala tidsåldern, till nytta inte bara i det dagliga arbetet utan också i samråd med skogsbruket och andra markanvändare. Renbruksplaner som stöds av GIS-kartor, satellitbildsinformation och data från GPS-försedda renar ger idag en mycket tydlig bild av markanvändningen inom en sameby. Om historien bakom detta tekniksprång berättar Per Sandström i en doktorsavhandling från SLU.
Skogsbruk, gruvdrift, vind- och vattenkraft, med tillhörande infrastruktur och störningszoner, både överlappar och konkurrerar med varandra i norra Sverige, precis som i många andra nordliga områden. I norra Sverige försöker dessutom den samiska renskötseln att passa in och leva vidare som en del i detta komplicerade landskap.
Svenska myndigheter har en lång historik av försök att hitta hållbara lösningar som gör att skogsbruk och renskötsel kan leva sida vid sida, men utvärderingar av dessa tidigare initiativ har visat nedslående resultat. Per Sandström från SLU har tillsammans med samebyar och Skogsstyrelsen arbetat med dessa frågor sedan år 2000. I sin doktorsavhandling beskriver han hur renbruksplaner med GIS-kartor har utvecklats och vilken roll detta har spelat i samråd mellan rennäring, skogsbruk och annan markanvändning.
Initiativet till detta utvecklingsarbete kom från samebyar som upplevde att de hamnade i underläge vid samråd med skogsbruket. Samerna hade inget kartunderlag som beskrev deras förutsättningar och begränsningar. I det samarbete mellan samebyar, forskare och myndigheter som då påbörjades utvecklades renbruksplaner, som bland annat beskriver renskötselns markanvändningsbehov. En renbruksplan är ett dataverktyg som kan användas för planering av renskötseln och som underlag för samråd med andra markanvändare – en motsvarighet till skogsägarnas skogsbruksplaner.
En viktig del i arbetet har varit utvecklingen av ett digitalt kartverktyg, kallat RenGIS. I verktyget lagras uppgifter som är centrala för renskötseln, såsom viktiga betesmarker under olika årstider och renarnas flyttningsvägar. Där finns också uppgifter om annan markanvändning, såsom skogsbruk, gruvverksamhet, vatten- och vindkraft samt vägar, järnvägar och annan infrastruktur. Varje typ av markanvändning läggs i ett eget "skikt" i RenGIS, och dessa kan beskrivas som elektroniska kartor som kan visas tillsammans eller var för sig.
– Under projektets gång har också tusentals renar varit utrustade med GPS-sändare, säger Per Sandström. Det har underlättat renskötarnas egen planering, men det har också gett viktiga underlag till markanvändardialoger.
RenGIS har hittills installerats i 150 datorer i samtliga 51 samebyar, och har blivit en del av det dagliga arbetet. I avhandlingen visar Per Sandström att systemet har fungerat i samebyarnas dialoger med skogsbruk och gruvverksamhet, liksom inom en skogsallmänning.
Flera skogsbolag har idag renbruksplaner som skikt i bolagets GIS när de planerar avverkningar och åtgärder, och samråd kan numera förberedas genom att bolaget skickar ett avverkningsförslag som GIS-skikt via e-post till en sameby.
En vägledande princip under utvecklingen av RenGIS har varit att uppmuntra och bevara samebyarnas starka engagemang, och all utveckling varit direkt anpassad till deras behov och problem.
– Under våra hundratals möten och utbildningar har vi kunnat identifiera särskilt viktiga kunskapsluckor, som ofta har handlat om vinterbetesförhållanden, säger Per Sandström. En sådan fråga var hur tillgången på marklav – renens viktigaste födoresurs – har förändrats under modern tid och hur skogsbruket påverkar tillgången.
Svar på dessa frågor togs fram i ett särskilt projekt med hjälp av bland annat Riksskogstaxeringen, som har samlat in uppgifter om Sveriges skogar sedan 1920-talet. Dessa studier visar bl.a. att arealen av de lavrikaste skogarna har minskat med 71 procent under de senaste sextio åren. Studierna visar också att den typ av skogsbruk som bedrivs idag kommer att fortsätta att minska lavförekomsten, samtidigt som det inte skulle kosta särskilt mycket att anpassa skogsbruket på ett sätt som ökar lavförekomsten. Inom projektet visade det sig också att satellitbildsbaserad kartering av marklavar kan ge information som är nödvändig för en förbättrad framtida dialog.
------------------------------------------
MSc i viltekologi Per Sandström, institutionen för skoglig resurshushållning vid SLU i Umeå, försvarar sin doktorsavhandling A toolbox for co-production of knowledge and improved land use dialogues – the perspective of reindeer husbandry.
Tid: Torsdagen den 19 februari 2015, kl 10:00
Plats: Sal Björken, SLU, Umeå
Opponent: Docent Bruce Forbes, Arctic Centre, University of Lapland, Rovaniemi, Finland
Mer information
Per Sandström
090-786 86 53, Per.Sandstrom@slu.se
http://www.slu.se/sv/institutioner/skoglig-resurshushallning/
Länk till avhandlingen (pdf)
http://pub.epsilon.slu.se/11881/
Om renbruksplaner på Skogsstyrelsens webb
www.renbruksplan.se
Pressbild (Får publiceras fritt i anslutning till artiklar om disputationen. Fotograf ska anges.)
Ämnen
Kategorier
SLU:s vision: SLU är ett universitet i världsklass inom livs- och miljövetenskaper.
