Gå direkt till innehåll
SLU:s forskning i världsklass visar utvärdering

Pressmeddelande -

SLU:s forskning i världsklass visar utvärdering

Ett forskarlag vid institutionen för husdjursgenetik tillhör de forskningsenheter som fick toppbetyg i utvärderingen vid SLU, fr v: professor Göran Andersson, dr Sofia Mikko, professor Leif Andersson och docent Gabriella Lindgren. Foto: Julio Gonzalez/SLU.

Åtta forskarlag i den absoluta toppen, och flera lovande grupper strax bakom. Men också forskningsfält som behöver förstärkas. Det är några av resultaten av den bedömning som SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) låtit internationella paneler genomföra av forskningens kvalitet. Som första universitet i landet har SLU också kompletterat med en utvärdering av nyttan av forskningen.

Betygen i den vetenskapliga utvärderingen sattes från 1 och upp till 6, där ett betyder ”dålig” och sex ”världsklass”. Fyra kriterier betygsattes: vetenskaplig kvalitet, erkännande och ledarskap, relevans och genomslag samt strategi och potential.

Tre enheter utmärkte sig med enbart sexor i betyg och alltså 24 poäng i den vetenskapliga utvärderingen.

En av dem är gruppen kring professorerna David Wardle, Olle Zackrisson och Lars Östlund vid institutionen för skogens ekologi och skötsel (www.seksko.se) vid SLU Umeå. Forskarna här fokuserar på att förstå nordliga skogsekosystem och de dynamiska faktorer (biologiska och abiotiska) som skapar och påverkar dessa ekosystem. Forskningen omfattar bland annat interaktion mellan växter och andra organismer samt skogsbränder och människans historiska påverkan på skogsekosystem.

Forskargruppen med professor Jan Stenlid och docenterna Pia Barklund, Åke Olson, Rimvis Vasaitis och Nils Högberg, institutionen för skoglig mykologi och patologi vid SLU Uppsala (www.mykopat.slu.se), försöker förstå skogliga sjukdomar och svampbiologi på både grund- och tillämpad nivå samt hur sjukdomsalstrande organismer samverkar med sina värdträd. Gruppen undersöker bland annat skadevampars arvsmassa och den genetiska basen för skadegörare, svampars samspel med växter och insekter, resistensfaktorer hos värdträd samt hur man kan motverka skador genom skogsskötsel.

Tredje enheten är gruppen vid institutionen för husdjursgenetik (www.hgen.slu.se), SLU Uppsala, med professorerna Göran Andersson, Leif Andersson och Örjan Carlborg, docenterna Gabriella Lindgren och Erik Bongcam Rudloff samt dr. Sofia Mikko. Övergripande mål här är att använda husdjur för genetiska studier och identifiera gener och mutationer som påverkar specifika egenskaper och på djupet förstå deras funktion. Aktuella forskningsprojekt berör till exempel tillväxt hos kyckling, muskelutveckling hos gris, prestationsegenskaper hos häst samt genetiska riskfaktorer för sjukdomar som drabbar hund och andra husdjur.

Ytterligare fem forskargrupper tillhör toppen.

Professor Geoffrey Daniel, institutionen för skogens produkter (www.sprod.slu.se) vid SLU Uppsala, arbetar med sin grupp med trävetenskap och träfiberbiologi. Forskningen är både grundläggande och behovsmotiverad inom industrin. De områden man berör är mikro- och nanostruktur hos trä, trämassa och pappersprodukter, träfiberceller och biosyntes, biologisk nedbrytning, träskydd och träteknologi.

”Remote sensing” är temat för professor Håkan Olssons och forskare Mats Nilssons grupp, institutionen för skoglig resurshushållning (www.srh.slu.se) vid SLU Umeå. Det handlar om fjärranalys av skogar från olika sensorer och plattformar. Här används satelliter, radar, flygburen laser och dito kamera.  Med stöd av fältreferenser från bland annat Riksskogstaxeringen så kan såväl digitala kartor som förbättrad statistik åstadkommas.

Forskargruppen inom kemisk ekologi med 8 seniorforskare och 2 professorer (kontaktperson professor Peter Witzgall) vid område växtskyddsbiologi (www.ltj.slu.se/2), SLU Alnarp, undersöker hur dofter påverkar kommunikation och interaktion mellan levande varelser, särskilt mellan djur och mellan djur och växter. Doftämnen är mycket effektiva lockbeten för att upptäcka insekter och för att bekämpa insekter som har betydelse för jord- och skogsbruk, husdjurs produktion och människors hälsa.

Övergripande mål för forskargrupperna inom Skoglig biogeokemi (professorerna Hjalmar Laudon och Mats B. Nilsson) och Skoglig markvetenskap (professorerna Peter Högberg och Ulf Skyllberg), institutionen för skogens ekologi och skötsel vid SLU Umeå (www.seksko.se), är att förstå skogstillväxt och hur den nordliga skogsmiljön reagerar och interagerar på naturlig och mänsklig påverkan. Huvudfokus ligger på mark-växt-interaktioner, torvmarkers biogeokemi, vattendragens hydrogeokemi samt interaktioner mellan organiska föroreningar, tungmetaller och organiskt material.

För professor Roger Finlays grupp, vid institutionen för skoglig mykologi och patologi (www.mykopat.slu.se) vid SLU Uppsala, är målet att utveckla och förbättra helhetsförståelsen av mark-växt-mikrob-interaktioner. Forskarna undersöker vad dessa förlopp kan betyda för ekosystemtjänster, som del av omloppet av näringsämnen, kollagring och biologisk kontroll av växtskadegörare.

Utvärderingen KoN

Utvärderingen av Kvalitet och Nytta (KoN) vid SLU har pågått framförallt från sommaren 2008 till sommaren 2009. Under hösten sammanställs resultaten i en tryckt rapport, som även publiceras på webben.

Utvärderingen av nytta, som gjordes med hjälp av intressenter från näring och myndigheter, gav också intressanta resultat. Styrkor hos SLU visade sig vara: ”kunskapsutveckling på hög nivå”, ”oberoende med hög integritet”, ”viktig rekryteringsbas för intressenter” samt att SLU är ”öppet”. Återkommande kritik handlade om bristen på en proaktiv kommunikation och flera saknade SLU i samhällsdebatten. Den här typen av utvärdering är unik och har aldrig tidigare gjorts vid något universitet i Sverige.

Vad händer nu?

Styrelsen för SLU har möte den 17 december. Då kommer bland annat fördelningen av de 70 miljoner kronor, som har anslagits som extra forskningsmedel efter utvärderingen, att diskuteras. Ett nytt pressmeddelande skickas ut då. Samtidigt offentliggörs rapporten från utvärderingen KoN.

Utvärderingens nyttoaspekter redovisas och diskuteras vid ett seminarium den 19 januari i Stockholm, på Ingenjörsakademien (IVA) i Kungl. Skogs- och lantbruksakademiens (KSLA:s) regi. Mötet är öppet även för journalister. Se inbjudan här: http://www.ksla.se/sv/retrieve_file.asp?n=1512&t=ksla

Kontakt

Kontaktuppgifter till nämnda forskare finns sökbara via SLU:s hemsida, www.slu.se. Behöver du hjälp med att få tag i någon, ring presskontakt Mikael Propst,

tel 018-67 22 04, 070-371 03 53, eller mejla till Mikael.Propst@adm.slu.se

Frågor om KoN-utvärderingen?

Kontakta någon av projektledarna, professor Roland von Bothmer, tel 040-41 50 01, 070-676 44 18, Roland.von.Bothmer@vv.slu.se, eller professor Johan Schnürer, tel 018-67 32 15, 0708-15 19 78, Johan.Schnurer@mikrob.slu.se.

På frågor om nyttoutvärderingen kan statskonsulent Per Andersson svara: tel 018-67 18 13, 0706-75 17 61.

Ämnen

Regioner

Kontakter

Erika Troeng

Erika Troeng

Presskontakt Presschef 018-67 26 08
David Stephansson

David Stephansson

Presskontakt Presskontakt Forskningsinformation 018-67 14 92
Hanna Bäckström

Hanna Bäckström

Presskontakt Enhetschef 018-673501

Janne Nordlund Othén

Presskontakt presskontakt EPOK +46-72 702 9288
Anna-Karin Johnson

Anna-Karin Johnson

Presskontakt Kommunikatör SLU Meny, Lärosätenas klimatnätverk 070-359 71 93 SLU Meny Lärosätenas klimatnätverk
Vanja Sandgren

Vanja Sandgren

Presskontakt kommunikatör, presskontakt 0702-641155
Marianne Persson

Marianne Persson

Presskontakt kommunikatör +46 730 61 65 04

Titti Olsson

Presskontakt redaktör Movium
Johan Samuelsson

Johan Samuelsson

Presskontakt Biolog/kommunikatör Presskontakt SLU Artdatabanken 070-6793409

Science and education for sustainable life

SLU är universitetet som forskar och utbildar kring de biologiska naturresurserna, både på land och i vatten. Vi jobbar med hållbar utveckling av städer och landsbygd, dessutom verkar vi för människors och djurs livskvalitet och välbefinnande.

Vårt universitet producerar forskning i världsklass inom flera områden. Våra utbildningar leder till relevanta jobb, och vår kompetens är efterfrågad i näringsliv och samhälle. Vi verkar både lokalt och globalt för en hållbar, levande och bättre värld.