Svensk kameldjursavel ska stärkas med ny teknik

Forskare vid SLU vill förbättra fruktsamheten hos alpackor med hjälp av modern teknik som idag används i koavel. Det långsiktiga målet är att kunna använda artificiell insemination och embryoöverföring även på alpackor och andra kameldjur. Detta skulle leda till ökad tillgång på spermier från bra avelshannar och mindre risk för smittspridning. Dessutom kan teknikerna användas i bevarandeprogram för att rädda bestånd av vilda, små kameldjur. I projektet medverkar även svenska alpackaägare och sydamerikanska och australiensiska forskare.

Alpacka, lama, guanaco och vikunja är sydamerikanska kameldjur med en uråldrig historia och sägenomspunnen ull. Alpackan har under de senaste decennierna blivit populär även i Sverige och idag finns besättningar med upp till 100 djur.

– Intresset ökar för de här söta djuren och deras eftertraktade ull, säger Renée Båge, och berättar att det finns uppskattningsvis 1 000–3 000 alpackor i Sverige.

För att utveckla svensk, och internationell, alpack-avel behövs både teknikutveckling och mer kunskap om de fruktsamhetsproblem som finns, och detta är syftet med det forskningsprojekt som nu sätts igång vid SLU.

Över hela världen är det välkänt att kameldjuren har väldigt speciell sperma, som är svår att samla in, svår att hantera och svår att frysa, vilket är skälet till att man hittills inte har lyckats ta fram metoder för insemination och transport av genetiskt material mellan och inom länder. Likaså är djurens embryon speciella, och svåra att samla in, frysa och frakta runt mellan gårdar och länder.

I projektets första del vill forskarna utveckla metoder för hantering av sperma, bedömning av spermiekvalitet och utveckling av en laboratoriemetod för studier av spermiernas befruktningsförmåga.

– Vi tror att detta kommer att ge bättre dräktighetsresultat hos alpackorna, säger forskarstudenten Celina Abraham. Vi vill också utveckla metoder för frysning av spermier. Det skulle minska behovet av att importera alpackor, och göra att genetiskt värdefulla handjur kan användas till fler hondjur. Dessutom blir det möjligt att spara spermier från handjur som dött eller kastrerats.

I projektets andra del ska forskarna studera tidig embryodöd och identifiera skötselfaktorer som kan orsaka detta.

Projektet drivs av forskare vid SLU:s institution för kliniska vetenskaper i samarbete med Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) och Svenska djurhälsovårdens hälsovård för kameldjur.

Mer information

Celina Abraham, forskarstudent, 073-694 93 41, mariacelina.abraham@slu.se
Renée Båge, docent, 018-67 25 07, renee.bage@slu.se
Jane Morrell professor, 018-67 11 52, jane.morrell@slu.se

Pressbilder (får användas fritt i samband med artiklar om detta pressmeddelande, fotograf ska anges)

Svenska alpackor. Foto: Magdalena Nilsson
Renée Båge dräktighetsundersöker en alpackhona. Foto: Lennart Söderquist

Insänt av: David Stephansson