Skip to main content

Urin bästa gödseln i återvinningsstudie

Pressmeddelande   •   Mar 12, 2014 05:30 CET

Källsorterad urin är det gödselmedel som bidrar med minst flöde av kadmium till åkermark och som även minskade miljöpåverkan i flest kategorier. Detta visar Johanna Spångberg vid SLU i sin doktorsavhandling där hon har studerat återvinning av växtnäringsämnen från avfall och biprodukter.

– Slakteriavfall, källsorterat klosettvatten och källsorterad urin minskade alla klimatpåverkan jämfört med användning av mineralgödsel. Men källsorterad urin är det gödselmedel som klarar sig bäst om man ser till alla kategorier av miljöpåverkan, säger Johanna Spångberg, institutionen för energi och teknik vid SLU.

Miljöpåverkan har uppskattats från återvinning av växtnäringsämnen till jordbruket från olika avfallsfraktioner och biprodukter i samhället. Studien omfattar slakteriavfall, toalettfraktioner, rötat matavfall samt musslor odlade i syfte att avlägsna näringsämnen från Östersjön.

I studien ingick aspekter som energianvändning, klimatpåverkan, övergödning, försurning, kadmiumflöde till mark samt åtgång av icke förnybart fosfor. Miljöpåverkan uppskattades med livscykelanalys (LCA) där det är viktigt att ta hänsyn till alla viktiga aspekter och funktioner i en produkts hela livscykel.

– Om man tar hänsyn till att musslor har en kalkverkande effekt på åkermarken så bidrar de till mindre mängd kadmium till åkermarken än mineralgödsel och kalkmedel tillsammans. Dock bör man även här försöka minska utsläppen från lagring och spridning för att deras miljöpåverkan ska vara jämförbara med mineralgödselanvändning, säger Johanna Spångberg.

I vissa fall gjorde avfallsfraktionerna nytta utöver att fungera som gödselmedel. Rötat matavfall producerade till exempel biogas och källsorterad urin minskade kväve- och fosforbelastning på avloppsvattnet. Dessa effekter inkluderades i beräkningarna.

Användningen av varje gödselmedel jämfördes med ett referensscenario där mineralgödsel användes. De två främsta slutsatserna av dessa studier var att påverkan från val av omgivande struktur, till exempel val av alternativ energikälla, påverkade resultaten mycket. Utsläpp från lagring och spridning av de organiska gödselmedlen påverkade också resultaten mycket främst för övergödning och försurning. Bättre teknik för minskade utsläpp bör utvecklas och användas.

EUs avfallshierarki sätter materialåtervinning före annan återvinning, som exempelvis förbränning, och ekologiskt jordbruk utan tillgång till stallgödsel har stort behov av organiska gödselmedel. Detta är några motiv till att återvinna växtnäringsämnen som lämnar jordbruket och som återfinns främst i samhällets avfallsfraktioner som toalettavfall, matavfall etc.

Johanna Spångberg försvarar sin avhandling ”Recycling Plant Nutrients from Waste and By-Products. A Life Cycle Perspective” på Ultuna campus i Uppsala den 20 mars.

Innan disputationen hålls ett seminarium om användingen av livscykelanalys för ökad uthållighet i jordbruk och samhälle. Seminariet samlar framstående forskare från SLU, Gävle universitet, Aarhus universitet i Danmark och Agroscope i Schweiz.

Kontakt:
Johanna Spångberg
Institutionen för energi och teknik
johanna.spangberg@slu.se
018-671869


SLU:s vision: SLU är ett universitet i världsklass inom livs- och miljövetenskaper.