Skip to main content

Debatt: Marginalel kan vara förnyelsebar och grön!

Pressmeddelande   •   Feb 18, 2010 09:18 CET

Debatten om marginalel fortgår ständigt med fortsatta svepande och grovt generaliserande argument för att all ny eller förändrad elanvändning ska räknas som el på marginalen från kolkraft. Detta i förhållande till den totala efterfrågan om förändringen inte hade skett. De som driver denna tes använder den för att närmast sluggeraktigt försöka slå ned all ny teknik och byggmetoder som på minsta sätt går mot framför allt fjärrvärmeindustrins intressen. Främst i skottgluggen har passivhus, bergvärme och till och med järnvägen hamnat.

Låt oss börja med att konstatera att det inte är fjärrvärme i sig som distributionsform som är problemet. Det är fjärrvärmebolagens krav på hög användning av de anslutna som är problemet. Det verkar som att fjärrvärmens kunder måste slösa med värmen för att överhuvudtaget vara intressanta för bolagen. Energieffektiva hus som passivhus vill man inte se i sina befintliga eller tilltänkta områden. Och därför hävdar man högljutt att all marginalel kommer från smutsig kolkraft i Europa. Därmed skulle också passivhus, som under köldknäppar behöver direktverkande el motsvarande en hårtork som värmetillskott, vara klimatbovar. Logiken är absurd och dessutom enligt Energimyndigheten felaktig.

En av de i debatten flitigt förekommande och som envist hävdar att marginalel är likställd med kolkraft är Veidekkes miljö- och säkerhetschef Johnny Kellner. I sin blogg hävdar han nu att fjärrvärmemonopolet hotar att gynna utbyggnaden av bergvärme som han menar är ett klimathot. Skälet är att bergvärmen tas tillvara med hjälp av värmepumpar som drivs med el. Och all el är i dessa sammanhang alltså lika med kolkraft. Johnny Kellner är i det här sammanhanget helt fokuserad på produktionen av el, istället för att resonera kring hur vi kan blir mer effektiva i vår användning.

Åsikter kan vi ha, men någonstans måste vi enas om en utgångspunkt som rimligen bör definieras av en så neutral part som möjligt. En sådan part är Statens Energimyndighet. Vad säger då den myndighet vars uppgift är att ”bidra till omställningen till ett ekologiskt uthålligt energisystem” i frågan om marginalel?

Jo, Energimyndigheten är mycket tydlig i sitt ställningstagande. I en rapport som publicerades redan i september 2008 slår generaldirektör Tomas Kåberger fast att ”det inte går att identifiera några entydiga marginaleffekter och att miljöeffekterna av åtgärder därmed är osäkra”.

Ett mycket viktigt, jag skulle vilja säga helt avgörande, konstaterande som Energimyndigheten gör och som slår hål på all argumentation mot elkrävande men energieffektiva och ekologiskt uthålliga åtgärder, är att drifttekniken kan förändras under åtgärdens livstid. ”En investering som påverkar elanvändningen kan således ha kolkondens som marginalel initialt men skifta till biokondens i ett senare skede”.

Detta stödjer det vi i Swedisol hela tiden har hävdat: Det enda vi med säkerhet kan veta är en byggnads faktiska energiprestanda. Var denna energi tas ifrån och hur den produceras under de 100 år byggnaden ska vara i bruk i kan ingen med säkerhet säga i dag. Därför är alltid den mest klimatsmarta och ekonomiska åtgärden att bygga och renovera så energieffektivt som möjligt - oavsett värmekälla.

Energimyndigheten konstaterar vidare: ”Investeringar i kraftsystemet, exempelvis i förnybar elproduktion, kan komma till stånd just till följd av en förändrad elanvändning”. Passivhus och andra åtgärder mot ett ekologiskt hållbart energisystem kan alltså i sig vara med och driva utvecklingen aktivt bort från exempelvis kolkraft.

Låt oss nu en gång för alla lyfta fram vad Energimyndigheten faktiskt säger om just marginalel: ”Exempelvis så kan koldioxidfaktorn för el givet olika antaganden vara 0-1,0 kg koldioxid per kWh. Utsläppsfaktorerna för fjärrvärme och oljeanvändning kan också de variera med minst en faktor två givet olika antagen (sic!)”

Johnny Kellner skriver i sin argumentation mot bergvärme: ”Eftersom huvuddelen av Europas produktion av el sker genom kolkondenskraftverk så ökar därigenom elberoendet av kolkondens från kontinenten och därigenom utsläppen av koldioxid genom el på marginalen.” Ledsen Johnny, men utifrån Energimyndighetens rapport kan du faktiskt inte dra den slutsatsen.

Nu kan Johnny Kellner och alla andra som fortsätter använda marginalel som slagträ i debatten såklart hävda att Energimyndigheten har fel. Låt oss då referera till en dom av Miljööverdomstolen från mars 2009. Målet gällde en installation av bergvärme som en kommunal nämnd i Värnamo förbjudit med motiveringen att anslutning till fjärrvärme var ett bättre alternativ från miljösynpunkt.

Miljööverdomstolen dömde nämnden att häva beslutet. I motiveringen refererades till ett yttrande från Energimyndigheten: ”Att avgöra huruvida fjärrvärme är bättre än bergvärme är svårt därför att det beror av anläggning och av vilken energikälla som används. En bergvärmepump som drivs med produktionsspecificerad förnybar elektricitet kan ur miljöhänseende vara bättre än fjärrvärme som till stor del är fossilbaserad.”

Det märkliga är att Energimyndighetens rapport kom redan i september 2008. Ändå fortsätter detta eviga hävdande att all förändrad elanvändning innebär att kolkraftverken i Europa eldas på. Energimyndigheten tar fullständigt hedern från dessa debattörer i sin rapport. Med all respekt för andras åsikter, men att låtsas som att en viktig och för branschen tongivande och normsättande rapport överhuvudtaget inte existerar är både tröttsamt och inte särskilt trovärdigt.

Vår uppfattning är att vi måste hushålla lika ambitiöst med all energi oavsett hur den produceras och distribueras och skilja på byggnadens och energislagets effektivitet. Byggnadens effektivitet består medan energislagets kommer att variera över tiden.

Ulf Frisk, Swedisol

Denna debattartikel är tidigare opublicerad. Kontakta oss gärna om den behöver förkortas för publicering.

Swedisol är branschorganisationen för Sveriges ledande mineralullsföretag. Medlemmarna marknadsför och säljer mineralullsisolering som skyddar mot värme, brand, kyla och ljud. Nyttan av produkterna är minskad energiförbrukning som i sin tur ger lägre kostnader för att värma upp byggnader och bromsa klimatförändringar. Den gemensamma synen på energiförbättrande åtgärder är att alltid börja med en genomgång av klimatskärmen - byggnadens tak, golv, väggar, fönster och dörrar. Klimatskärmen ska vara välisolerad och tät för att undvika onödiga värmeförluster.

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera