Rödgrön satsning på miljonprogrammet: Kortsiktig, otillräcklig och visionslös

De rödgröna saknar en långsiktig strategi och vision i vårens skuggbudget när det gäller klimatarbetet. Det utökade ROT-avdraget för att renovera miljonprogrammet räcker bara för att möta en bråkdel av behovet. 15 miljoner kvadratmeter boyta måste renoveras varje år fram till 2050 för att vi ska nå klimatmålen. I det perspektivet framstår fyra miljarder kronor på två år som en droppe i havet.

Istället för att prioritera resurser dit de gör mest nytta, präglas de rödgrönas klimatsatsning i budgeten av kortsiktigt tänkande och utdelande av pengar till olika ofullständiga ändamål. Två exempel på denna avsaknad av strategi och vision:

1) Ett utökat ROT-avdrag med klimatprofil för fastighetsägare för att stimulera renovering av miljonprogrammets bostäder. Här avsätter man fyra miljarder på två år, men avdraget kommer bara att finnas ”så länge det behövs för att bekämpa jobbkrisen”. Att det behövs på lång sikt för att bekämpa klimatkrisen tar man inte hänsyn till.

2) En järnvägssatsning på två höghastighetsbanor, Borås-Göteborg samt Stockholm-Linköping. 55 miljarder avsätts till ”strategiska järnvägsprojekt”. Hur stor del som ska gå till dessa korta sträckor med högst begränsad nytta framgår inte.

Höghastighetståg i all ära, det kan vara en del av lösningen. Men vi befinner oss i en tid av prioriteringar där vi måste välja att satsa på de viktigaste åtgärderna.

– Det förnuftigaste är att börja med de åtgärder som kostar minst att genomföra och som samtidigt ger stor effekt på utsläppen av växthusgaser. Höghastighetståg kostar mycket och bör i det här läget inte vara det vi först satsar på, menar Ulf Frisk, vd i Swedisol.

Konsultfirman McKinsey har identifierat renovering och energieffektivisering av byggnader som en av de åtgärder som är mest kostnadseffektiv.

– Alltså vore det klokt att börja där. Därför är det också bra att oppositionen uppmärksammar de enorma behoven av renovering av miljonprogrammets bostäder. Men ambitionsnivån är alldeles för låg, man verkar inte ha insett vidden av problemet, säger Ulf Frisk.

Avdraget är villkorat en minskad energianvändning med 30 procent. Enligt Arne Elmroth, professor i byggnadsfysik, måste energianvändningen halveras i hela det befintliga byggnadsbeståndet, vilket betyder 15 miljoner kvadratmeter varje år fram till 2050 om vi ska nå klimatmålen. Detta kräver en mycket större satsning.

– Vi menar såklart inte att staten ska gå in och betala hela upprustningen. Men för bästa lönsamhet måste de energieffektiviserande åtgärderna göras när fastigheten av andra skäl ändå behöver renoveras, och då hela vägen till en halvering av energibehovet. Då kan man inte ha tvååriga planer, det krävs snarare ett upplägg som stimulerar näringen i 40 år framåt, säger Ulf Frisk.

– Vår slutsats är att det krävs mer pengar för att stimulera renovering av våra befintliga byggnader och att en bred parlamentarisk överenskommelse nås utifrån en gemensam långsiktig strategi och vision.