Alla världens sjöar räknade för första gången

Finland kallas “de tusen sjöarnas land”, på bilarnas registreringsskyltar i Minnesota står det “10 000 lakes!”, och i Sverige finns det cirka 100 000 insjöar. Men hur många sjöar finns det i världen? Ny forskning från Uppsala universitet ger svaret: det finns 117 miljoner insjöar, och de täcker nästan fyra procent av världens landyta, glaciärerna på Grönland och Antarktis oräknat.

-   Ska vi kunna göra rimliga bedömningar av den samlade effekten av insjöars olika processer, exempelvis deras bidrag till växthuseffekten, behöver vi först en bra karta. Det har vi nu. Och den skiljer sig väsentligt från de antaganden man gjort tidigare beträffande antal och storleksfördelning av sjöar, säger Lars Tranvik, professor i limnologi vid Uppsala universitet, som lett studien.

Hans forskargrupp har utvecklat en metod att automatiskt hitta alla sjöar ner till en storlek av 0,2 hektar, motsvarande ungefär en fjärdedels fotbollsplan. Därefter användes metoden för att med hjälp av satellitbilder från hela världen leta upp alla sjöar, deras storlek, och form. Det är första gången som man räknat alla sjöar med en tillförlitlig metod.

Varför vill man då veta hur många sjöar det finns? Många forskargrupper, inklusive Tranviks, studerar insjöarnas roll i omsättningen av olika ämnen i naturen. Bland annat undersöker de hur mikroorganismer bryter ner organiska föreningar till koldioxid och metan, som sedan avgår till atmosfären. Det har visat sig att insjöarna bidrar väsentligt till de här processerna.

-   Vi behöver veta mer om detta, inte bara om hur molekyler och mikroorganismer fungerar, utan också vad den samlade globala effekten är. Hittills har bedömningar av globala processer förlitat sig till osäkra metoder där lokala mätvärden skalas upp, säger försteförfattaren Charles Verpoorter, numera anställd vid universitetet Lille Nord i Frankrike.

-   Gränsytan mellan land och vatten är en viktig zon för många processer. Genom denna studie vet vi nu att världens samlade sjöstränder räcker ungefär 250 varv runt jorden vid ekvatorn.

Charles Verpoorter konsterar att det var en utmaning att utveckla en metod som automatiskt identifierar alla sjöar i satellitbilderna.

-   Utmaningen var att den måste fungera oavsett omgivande vegetation, grumlighet i vattnet, skuggor från bergsidor och annat som kan förväxlas med vattenytor, säger han.

I samarbetet deltog även Tiit Kutser, fjärranalysexpert vid Estlands marina forskningsinstitut i Tallinn.

-    Nu vet vi läge, form och storlek på alla världens 117 miljoner sjöar, ned till en femtedels hektar i yta. Vi tror att vår databas i framtiden kommer att utvecklas med information om de omgivande markerna, hydrologi, och annat, så att vi kan få en bättre uppfattning av de olika vattnens karaktär och därmed hur de bidrar till t ex metanproduktion, säger han.

Forskningen bedrivs inom en stark forskningsmiljö finansierad av forskningsrådet Formas, ”Color of Water”, som analyserar pågående och framtida förändringar i insjöarnas organiska material, och hur detta påverkar dricksvattenproduktion såväl som sjöarnas ekologi.

Referens: Verpoorter C., Kutser T., Seekell D.A., and Tranvik L.J. 2014. A global inventory of lakes based on high-resolution satellite imagery. Geophysical Research Letters, http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/2014GL060641/abstract

Kontaktpersoner:
Professor Lars Tranvik, tel: 018-4712722, 073 322 58 30 eller lars.tranvik@ebc.uu.se