Skip to main content

Celltransplantation kan bli bot mot dövhet

Pressmeddelande   •   Apr 22, 2009 08:32 CEST

När Uppsalaforskare för några år sedan fann omogna stamceller i innerörat hos vuxna var det en världssensation. De har också lyckats odla fram hörselnerver av stamceller och mänsklig vävnad från donerade hörselsnäckor. Rörliga bilder på hur nervceller likt sociala, simmande varelser söker sig till varandra ger nu forskarna helt nya och hisnande perspektiv.

- Filmen är revolutionerande på så sätt att den visar hur hörselnerver utvecklas; att de likt sociala varelser undersöker sin omgivning och spårar upp en partner. Man ser hur nerverna utan direktkontakt signalerar till varandra och som myror i en myrstack hjälps åt att kommunicera och forma en nervknut, ett så kallat ganglion, säger Helge Rask Andersen, professor i experimentell otologi vid Uppsala universitet och överläkare på Akademiska sjukhuset.

Närmare en miljon svenskar har handikappande hörselskador. Forskarna vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset lyckades för något år sedan för första gången i världen odla fram en mänsklig hörselnerv - ett genombrott som banar väg för nya sätt att behandla både grav hörselnedsättning och dövhet.

- Vår förhoppning är att celltransplantation på lite sikt ska bli ett verkligt behandlingsalternativ eller komplement till kokleaimplantat.

Helge Rask Andersen med kollegor fann 2004 omogna stamceller i innerörat hos vuxna, en sensationell nyhet i forskarvärlden. De har också lyckats odla fram hörselnerver från stamceller och mänsklig vävnad från donerade hörselsnäckor. Med hjälp av bilder tagna med tre minuters intervall via s k "time laps"-mikroskop går det att följa hur cellerna, med känselsprötliknande utskott, söker kontakt och ibland krokar sig fast och bildar ganglier - hur nervknippen växer fram till 4 mm långa hörselnerver. Enligt Rask Andersen är bilderna unika på flera sätt. Man har tidigare filmat hjärnnerver, men de är små och korta medan hörselnerver är långa.

- Man har heller aldrig sett dem så här som sociala varelser, eftersom man aldrig kunnat filma dem så länge. Man kan tydligt se att en vandrande nerv kan ignorera en nerv, kroka om en annan parallell nervtråd och sedan dra den så att de sammansmälter i en bunt.

Nästa steg blir att studera hur tillväxten påverkas av elektriska fält. Forskarna vill dels se om elektrisk stimulering kan förmå kvarvarande nervtrådar växa ut hos hörselskadade, dels om nerver kan förmås växa ut igen efter att ha skadats eller utsatts för alkohol och andra gifter. På några års sikt ser Helge Rask Andersen flera nya behandlingsmöjligheter.

- Celltransplantation är en tänkbar väg med tillämpningar även inom andra områden, exempelvis som behandling vid Alzheimers och ALS. Djurstudier i USA har visat att transplanterade nervceller kan växa fast i hörselsnäckan mot sinnescentrum. Behandling med tillväxtfaktorer som stimulerar kroppens egen förmåga att nybilda celler är ett annat spår.

Forskargruppen ingår också som ett av 23 centra i det europeiska forskningsprojektet Nano Ear. Ett av målen är att utveckla nya sätt att distribuera läkemedel som nanopartiklar - pyttesmå molekyler som ytbehandlats med tillväxtfaktorer så att de bara söker upp vissa receptorer på hörselcellerna.

Fakta: Kokleaimplantat
Hos döva har hårcellerna i innerörat förstörts av sjukdom eller skada. Kokleaimplantat fungerar som en hörapparat i tre delar: en mikrofon bakom/ovanför örat, en signalgivande talprocessor med radiosändare och en elektrod. Den sistnämnda får signaler från en mottagare innanför skallbenet. Från denna sänds signaler till en elektrod som är inlagd i snäckan. Elektrodens impulser fångas upp av hörselnervens grenar och går till hjärnans hörselcentrum där de uppfattas som ljud. Cirka 1 500 patienter i Sverige har hittills fått kokleaimplantat.

Se på videon.

För mer information: Helge Rask Andersen, överläkare Akademiska sjukhuset och professor vid Uppsala universitet, 018-611 53 03 eller 070-611 02 67, helge.rask-andersen@akademiska.se, Elisabeth Tysk, presschef Akademiska sjukhuset, 018-611 96 11 eller 070-622 24 21, Anneli Waara, presschef, Uppsala universitet, 018-471 19 74, 070-425 07 18