Skip to main content

Dubbelhänthet ökar risken för problem i skolan och ADHD

Pressmeddelande   •   Jan 25, 2010 10:42 CET

Sannolikheten för mental ohälsa samt språk- och inlärningssvårigheter under barndomen är högre hos dubbelhänta än hos andra barn. Det visar en studie som letts av docent Alina Rodriguez vid Uppsala universitet och Imperial College London. Den publiceras idag i nätupplagan av tidskriften Pediatrics.

-    Dubbelhänthet är spännande, vi vet inte varför vissa barn föredrar att använda båda händerna istället för en. Vår studie visar att dessa barn oftare har problem i skolan och vi tror att det kan finnas förklaringar till detta i hjärnan. Men det behövs mer forskning för att förstå sambandet, säger Alina Rodriguez.

Drygt en procent av befolkningen är dubbelhänt. Studien, som innefattar nästan 7871 barn från norra Finland, varav 87 var dubbelhänta, visar att det var dubbelt så vanligt att dubbelhänta vid 7-8 års ålder hade språkproblem och svårigheter i skolan. Vid 15-16 års ålder hade dessa barn dubbelt så ofta symptom på ADHD (attention deficit/hyperactivity disorder). De hade också oftare språksvårigheter, vilket är i linje med tidigare studier som visat samband mellan dubbelhänthet och dyslexi.

Man vet mycket lite om vad i hjärnan som styr dubbelhänthet, men det är känt att – förenklat sett - den vänstra hjärnhalvan är dominant hos högerhänta. Tidigare studier har föreslagit att dubbelhänta inte har samma mönster av dominans i en hjärnhalva, och studier har visat en svagare funktion i den högra hjärnhalvan hos personer med ADHD. Men det behövs mer forskning för att kunna förstå bakgrunden, menar Alina Rodriguez.

-    Resultaten betyder inte att alla dubbelhänta barn har problem i skolan eller utvecklar ADHD. Risken är högre, särskilt tillsammans med andra riskfaktorer, även om de allra flesta inte har några svårigheter av detta slag, säger hon.

Forskarna menar att studien ändå ger stöd för att dubbelhänthet, särskilt i kombination med svårigheter av nämnda slag, kan hjälpa lärare och vårdpersonal att tidigt identifiera barn i riskzonen – och även barn som kommer att ha bestående problem av svårare slag vid 16-årsåldern.

Studien innefattade frågeformulär, som besvarades av föräldrar och lärare då barnen var 7-8 år, och av föräldrar och barnen själva då de var 15-16.

För mer information, kontakta Alina Rodriguez, Alina.Rodriguez@psyk.uu.se, tel: 018-471 7980.

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se