Skip to main content

Elever med ”problem” – vilka de är varierar med tiden

Pressmeddelande   •   Okt 13, 2004 17:04 CEST

Svårt att lära eller svårt att samarbeta? Skolbarns ”problem” har formulerats olika genom åren, liksom verktygen för diagnostisering. Vad innebär detta för undervisningen och för synen på hälsa och ohälsa i skolan?

Hur skolbarns ”problem” formulerats genom åren och vad som kan ha bidragit till de kategoriseringar som görs är centrala frågeställningar i Christina Hellblom-Thibblins avhandling. Syftet har varit att fördjupa förståelsen för vad som betraktas som barns problem i skolan. För att beakta det sammanhang de ingår i anläggs ett historiskt perspektiv. Undersökningsmaterialet omfattar skolhälsovårdsrapporter från läsåren 1944/45 -1988/89.

Ett resultat av studien är att aktuella läroplaner, dokumentationsrutiner, experter och tillgången till pedagogiska stödåtgärder kan påverka begreppsbildningen. Man kan tala om en form av språklig styrning under skilda tidsperioder. I de aktuella dokumenten förekommer olika sorters ”problem” som till viss del kan ses som tidsbundna. Det sker en förskjutning över tid från mer inlärningsrelaterade svårigheter till en ökad fokusering på emotionella störningar och interaktionsproblem. Kommunikation och samspel är då centrala begrepp i samband med de ”problem” som återkommande uppmärksammades som problematiska.

En viktig uppgift för skolan är att hitta balansen mellan att bejaka elevers olikheter och strävan efter att hjälpa elever att övervinna svårigheter. Det finns med andra ord ett kontroversiellt förhållande mellan diagnostisering och annan kategorisering å ena sidan och individualisering å den andra. Avhandlingen tar upp olika sorters kategoriseringar och vad det betyder att utgå från innehållsrika problemformuleringar istället för mer generella definitioner i samband med barns svårigheter i skolan.

Begreppsbildningen och tänkandet kring hälsa och ohälsa kan även avspegla hälsoläget i stort, samtidigt som det påverkar människors uppfattningar om vad hälsa och ohälsa är. Det kan finnas anledning att med dagens höga sjukskrivningstal söka förklaringar till vad som formar människors attityder och tänkande om normalt och onormalt respektive synen på hälsa och ohälsa. Frågan är om den diagnostiska utvecklingen inom spänningsfältet hälsa - ohälsa leder till en snävare uppfattning om vad som är ”normalt” och därmed till en känsla av utanförskap bland allt fler, något som i sin tur kan innebära ökad ohälsa i samhället.

Är en konsekvens av detta att fler riskgrupper skapas? Den sortens frågeställningar kan diskuteras utifrån resultaten av den empiriska studien. Nödvändigheten av att kritiskt betrakta de kategoriseringar som används i skolan och värdet av dessa i den pedagogiska situationen, kan stimulera till ett nytänkande när det gäller barns olikheter respektive svårigheter och hur dessa kan hanteras. Kanske detta förhållningssätt också kan bidra till att utveckla nya strategier för att hantera vuxnas upplevelse av ohälsa i dagens arbetsliv.

För mer information kontakta Christina Hellblom-Thibblin på 070-9409728 eller via e-post tina.h.thibblin@privat.utfors.se

Presskontakt
Anneli Waara
anneli.waara@uadm.uu.se
Tel: 018-4711974
Mobil: 070-425 0718