EU-projekt med mål att förbättra sjukvård genom att härma naturen

Inom modern sjukvård är det inte ovanligt med behandlingar där biomaterial, alternativt celler och vävnader från den egna eller andras kropp, används. Problemet är att patientens naturliga immunförsvar ofta reagerar och försvårar behandlingen.  I ett stort EU-finansierat projekt lett från Uppsala universitet ska nu akademin och företag tillsammans lära sig att efterlikna naturens eget sätt att reglera systemet.

Biologiska varelsers immunförsvar är utvecklat under evolutionen för att skydda mot sjukdomsalstrande mikroorganismer och andra främmande ämnen. Hos människans finns två delvis parallella system, dels ett som kan ”läras upp”, såsom den immunitet vi får efter att ha haft en sjukdom som vattkoppor, dels det s k ”naturliga immunsystemet” som är ständigt aktivt och reagerar på främmande ämnen.

-   Vi behöver förstå detta fantastiskt viktiga system mer i detalj. Detta naturliga immunförsvar finns även hos väldigt primitiva djur, medan det immunsystem som kan förvärvas inte finns hos djur enklare än hajar, säger Bo Nilsson, professor i klinisk naturlig immunitet vid institutionen för immunologi, genetik och patologi, Uppsala universitet, som koordinerar projektet.

Nackdelen med detta känsliga system är att det ställer till problem vid moderna kliniska behandlingar som ofta involverar användning av biomaterial eller celler som injiceras, alternativt transplanteras in i patienten. Immunförsvaret reagerar och gör allt för att göra sig av med det okända materialet. Samma sak kan hända om man flyttar egna celler från en vävnad till en annan, in via blodet.

Projektet, som formellt startar 1 december, har fått kring 60 miljoner kronor inom EU:s sjunde ramprogram för att under en fyraårsperiod studera det naturliga immunsystemet, från grundforskning fram till klinisk prövning av läkemedel som kan reglera detta immunsystem. Som utgångspunkt används uremi (njursvikt) med målet att förbättra dialysmetoder, men kunskapen kommer att kunna tillämpas på många andra medicinska områden, t ex vid transplantation av hela organ såsom njurar men även vid behandling med stamceller (”benmärg”), leverceller eller langerhanska öar (vid diabetes).

-   Man kan säga att vi ska använda naturens egna tekniker i syfte att reglera terapeutiska problem. Grundforskningen ger kunskap om hur systemet fungerar, därefter ska vi framställa regulatoriska peptider och fästa dem på bioytor. Vi skall även föra ett peptid-läkemedel till klinik, säger Bo Nilsson.

I konsortiet ingår medicinare, apotekare, veterinärer och kemister från Uppsala universitet och SLU samt medicinare från Dresden och Oslo, biofysiker från Århus och Pennsylvania universitet samt en grupp biokemister från Australien. Dessutom ingår fyra företag; Gambro, Bactiguard, Hycult och ett grekiskt företag Amyndas, som tar ansvar för delprojekt i slutfasen.

För mer information, kontakta professor Bo Nilsson, institutionen för immunologi, genetik och patologi och Scilifelab Uppsala, tel: 018-611 39 77, 070-942 39 77, bo.nilsson@igp.uu.se