Fattigdomsfällan undersökt med matematisk modell

Varför tycks vissa länder utvecklas i rasande takt, medan andra knappt utvecklas alls? Denna fråga står i centrum i diskussioner om den så kallade fattigdomsfällan. Genom att använda matematik på stora tillgängliga datamaterial kan forskare nu presentera helt nya insikter och peka på vilka länder som kan förväntas utvecklas snabbare än andra. Studien publiceras idag i tidskriften Big Data.

Ekonomer har tidigare identifierat en rad potentiella orsaker till fattigdomsfällan, eller utvecklingsfällan, men sammanhangen är komplicerade. Vissa länder tycks fastna, inte bara i en ekonomisk fälla, utan även en politisk, med avsaknad av demokrati.

- Hittills saknas kunskap om hur dessa fällor relaterar till och interagerar med varandra, och eventuellt även förstärker varandra. I vår studie har vi utarbetat en ny metod för att analysera multipla fällor, säger professor David J.T. Sumpter vid matematiska institutionen, Uppsala universitet.

Forskarna utvecklade metoden och tillämpade den på data från organisationer som Världsbanken, FN, Freedom House, Human Rights Data Project, World Values Survey etc. De kunde identifiera två typer av politiska fällor, förutom den ekonomiska. En var institutionell, där länder med låg ekonomisk tillväxt och låg utbildningsnivå inte lyckades utveckla demokrati. Den andra relaterade till medborgarnas värderingar och normer, som förändrades långsammare i länder med låg livslängd och bristande demokrati.

- Vi visar att många utvecklingsländer som Indien, Egypten, Jordanien och Ukraina ligger nära gränsen till utvecklingsfällan. Vi kan också förutsäga hur lång tid det kommer att ta att förändras mot större demokrati och social välfärd, förklarar Shyam Ranganathan, doktorand och förstaförfattare.

Forskarna visar att denna tid kan variera stort, eftersom en liten investering inom rätt område vid rät tillfälle kan hjälpa länder att lämna fällan. Däremot behöver de länder som står längre från gränsen göra betydligt större investeringar under en längre tid.

- Även om vi identifierade samband mellan demokrati, ekonomi och hälsofaktorer ska vi inte glömma att det återstår flera osäkerheter. Politiska händelser, konflikter och annat kan leda till plötsliga förändringar i endera riktningen, säger Stamatios C Nicolis, postdoktor vid at Uppsala universitet.

Så även om demokrati och ekonomisk förändring kan förväntas i många länder på 50-100 års sikt, kan utvecklingen fördröjas eller få tillfälliga bakslag.

- Dessa fällor kan upplevas frustrerande från vårt nutida perspektiv, men våra modeller visar att vi har god anledning att förvänta oss att de flesta länder kommer att kunna lämna dem bakom sig och frodas ekonomiskt och politiskt i framtiden. Dessutom kan satsningar inom vissa nyckelområden, exempelvis utbildning, förkorta tiden ut ur fattigdomen för dessa länder, säger Viktoria Spaiser, postdoktor i samma forskargrupp.

Läs artikeln i Big Data.

För mer information, kontakta förstaförfattare Shyam Ranganathan tel: 070-765 59 01 shyam.ranganathan@math.uu.se), alt. Stam Nicolis, tel: 072 -233 90 22; alt Viktoria Spaiser (+46 76 264 0214, viktoria.spaiser@math.uu.se eller professor David Sumpter, mobile: 070-425 0337, david.sumpter@math.uu.se .
David talar svenska, övriga engelska.