Skip to main content

Fetma orsakar hjärtsvikt – stor kartläggning med ny metod tydliggör sambandet

Pressmeddelande   •   Jun 26, 2013 07:11 CEST

Ett internationellt forskarlag lett av svenska forskare har använt en ny metod för att undersöka övervikt och fetma som en orsak till hjärt-kärlsjukdom. Tidigare har man sett starka samband, men det har inte varit klart om det har varit fetman i sig som har varit orsaken eller om graden av fetma bara varit en markör för en annan bakomliggande orsak, då kliniska prövningar med långvarig uppföljning är svåra att genomföra.

Sammantaget ingick knappt 200 000 personer i forskarnas kartläggning av orsakssambanden mellan övervikt/fetma och sjukdomar kopplade till hjärta-kärl och ämnesomsättningen, som publiceras i senaste numret av PLOS Medicine. Målet med studien var att fastställa om fetma i sig orsakar dessa sjukdomar eller om graden av fetma bara är en markör för något annat i livsstilen som orsakar sjukdomen.

– Vi vet sedan tidigare att fetma och hjärt-kärlsjukdom ofta uppträder tillsammans. Det har dock varit svårt att fastställa om ökat BMI i sig är farligt. I den här studien fann vi att individer med genvarianter som ger ökat BMI också hade ökad risk för hjärtsvikt och diabetes. Risken för diabetes var större än vad man tidigare trott, säger Tove Fall, forskare vid institutionen för medicinska vetenskaper och Science for Life Laboratory, Uppsala universitet, som koordinerat studien tillsammans med forskare från Karolinska Institutet och Oxford University.
 
Forskarna har studerat om en genvariant i FTO-genen, som reglerar aptiten och därigenom ökar individens BMI, också är kopplade till en rad sjukdomar i hjärta-kärl och ämnesomsättning. Riskvarianten är vanlig i befolkningen och varje kopia av riskvarianten ökar BMI med i genomsnitt 0,3-0,4 enheter. Eftersom en persons genuppsättning inte ändras av livsstil och sociala faktorer, utan bestäms vid befruktningen där man slumpmässigt får hälften av varje förälders genuppsättning, så kallas metoden ”mendelsk randomisering”.  För att uppnå säkra resultat behövdes ett stort studiematerial, och uppemot 200 000 individer från Europa och Australien har deltagit.

– Epidemiologiska studier letar efter samband i stora befolkningsmaterial, men har oftast svårt att säkert fastslå orsak och verkan - det vi kallar kausalitet. Genom att använda den här nya genetiska metoden, mendelsk randomisering, i vår forskning, så kan vi nu bekräfta det många länge trott, att ökad BMI bidrar till uppkomsten av hjärtsvikt. Vi fann också att övervikt ökar belastningen på levern. Den här kunskapen är viktig eftersom den ökar bevisbördan för att kraftfulla samhällsinsatser behövs för att motverka fetmaepidemin och dess följder, säger Erik Ingelsson, professor vid institutionen för medicinska vetenskaper och Science for Life Laboratory, Uppsala universitet.

Resultaten visar att en ökning med en BMI-enhet ökar risken för hjärtsvikt med i genomsnitt 20 procent. Vidare bekräftar studien också att fetma orsakar högre insulinvärden, högre blodtryck, sämre kolesterolvärden, ökade inflammationsmarkörer och ökad risk för diabetes.  

Den aktuella studien har utförts inom ramen av det stora forskningskonsortiet ENGAGE som samlar över 35 delstudier och drygt 130 medförfattare. Studien har genomförts och koordinerats av Erik Ingelssons forskningsgrupp i samarbete med Karolinska Institutet och Oxford University.

Studien har finansierats av bland andra Europeiska gemenskapens sjunde ramprogram (ENGAGE), Vetenskapsrådet, Stiftelsen för Strategisk forskning och Hjärt-Lungfonden.

Publikation: ”The Role of Adiposity in Cardiometabolic Traits: A Mendelian Randomization Analysis". Tove Fall, Sara Hägg, Reedik Mägi, [more than 125 additional authors], Nancy L. Pedersen, Mark I. McCarthy, Erik Ingelsson, Inga Prokopenko for the European Network for Genetic and Genomic Epidemiology (ENGAGE) consortium. PLOS Medicine. In press.

Länk till artikeln: http://www.plosmedicine.org/article/info%3Adoi%2F10.1371%2Fjournal.pmed.1001474

För ytterligare frågor, kontakta:

Tove Fall, forskare i molekylär epidemiologi, institutionen för medicinska vetenskaper, molekylär epidemiologi, och Science for Life Laboratory samt institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet, Tel: 070-221 58 59, E-post: tove.fall@medsci.uu.se

Erik Ingelsson, professor i molekylär epidemiologi, institutionen för medicinska vetenskaper, molekylär epidemiologi, och Science for Life Laboratory, Tel: 070-756 94 22, E-post: erik.ingelsson@medsci.uu.se

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se