Skip to main content

Flera faktorer bakom sämre livskvalitet efter bröstcancer

Pressmeddelande   •   Maj 13, 2014 07:36 CEST

En ny avhandling från Uppsala universitet bekräftar att behandlingsformer och omständigheter som ålder och social situation har betydelse när det gäller kvinnors livskvalitet efter bröstcancerbehandling. Vissa grupper har ihållande besvär efter avslutad behandling, och en större andel av de kvinnor som haft bröstcancer är sjukskrivna tre år senare jämfört med de som inte drabbats av sjukdomen.

Varje år diagnosticeras fler än 8000 kvinnor med bröstcancer i Sverige, och tack vare förbättrade metoder för att upptäcka och behandla sjukdomen överlever allt fler. Marie Høyer Lundh, sjuksköterska och doktorand vid institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, har i sin avhandling undersökt hälsorelaterad livskvalitet och återgång till arbete under de första tre åren efter en bröstcancerdiagnos.

- De flesta kvinnor återhämtar sig succesivt efter sjukdomen, men vissa har långvariga besvär med bland annat nedsatt fysisk och emotionell funktion, trötthet och smärta, säger Marie Høyer Lundh.

I studien analyseras vilka faktorer som har ett samband med en sämre hälsorelaterad livskvalitet, minskad arbetstid/frånvaro av arbetsåtergång samt sjukskrivning. Tidigare undersökningar har visat att vissa typer av behandlingar och faktorer som ålder och brist på socialt stöd har ett samband med en sämre upplevd hälsorelaterad livskvalitet.

- Det verkar alltså finnas undergrupper av kvinnor som löper större risk att drabbas av negativa konsekvenser av sin bröstcancer. Att kunna identifiera sårbara kvinnor är en viktig förutsättning för vårdpersonalens möjligheter att ge råd och stöd till de som behöver det, säger Marie Høyer Lundh.

Andelen kvinnor som får sjukpenning från Försäkringskassan minskar markant efter diagnos och behandling, och majoriteten återgår till arbetet. Inte desto mindre är en större andel av de kvinnor som behandlats för bröstcancer sjukskrivna tre år efter diagnos, jämfört med kvinnor som aldrig drabbats av bröstcancer. Kvinnor som genomgår cellgiftsbehandling är särskilt utsatta för att uppleva negativa konsekvenser av sjukdomen.

- Inom sjukvården är det därför viktigt med ökad kunskap om hur biverkningar efter behandling kan förebyggas och behandlas. Dessutom är det angeläget att vårdpersonalen ökar fokus mot yngre kvinnor, samt kvinnor som före diagnosen var sjukskrivna eller fick sjukersättning och som inte går tillbaka till arbete i lika hög utsträckning som innan diagnosen, säger Marie Høyer Lundh.  

Avhandlingen betonar vikten av att ta hänsyn till den enskilda kvinnans livssituation, behov och önskemål. Det återstår dock mycket forskning för att kunna erbjuda individuellt anpassade vård- och rehabiliteringsinsatser, menar Marie Høyer Lundh.

Samtliga kvinnor i Uppsala Örebro sjukvårdsregion som fick en bröstcancerdiagnos under en ettårsperiod (2007-2008) tillfrågades om deltagande i studien, som genomfördes med hjälp av enkäter. De följdes sedan upp under de första tre åren efter diagnos med ytterligare två enkäter. I studien användes även medicinska data från det regionala kvalitetsregistret för bröstcancer samt sjukskrivningsdata från Försäkringskassans databas. Totalt 856 kvinnor fullföljde studien.

Disputationen äger rum den 15 maj.

För mer information kontakta Marie Høyer Lundh, tel: 018-471 3493, mobil: 073-736 09 28, e-post: marie.hoyer.lundh@pubcare.uu.se

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se