Skip to main content

Framgång i arbetslivet tack vare andraspråksbakgrund

Pressmeddelande   •   Sep 30, 2010 09:40 CEST

Språkligt medvetna och bra på att reflektera kring språk och kommunikation. Att ha svenska som andraspråk kan vara en tillgång i arbetslivet konstaterar språkvetaren Marie Nelson som lägger fram sin avhandling vid Uppsala universitet den 1 oktober.

Andraspråkstalare visar ofta stor språklig medvetenhet och god förmåga att reflektera kring språkanvändning och kommunikation i arbetslivet. De är också skickliga i att utarbeta fungerande strategier i tal och skrift, vilket kan antas gynna förmågan att söka och hitta strategier som underlättar arbetsvardagen även i andra sammanhang. Bland annat detta har Marie Nelson kommit fram till i sin avhandling.

- Det finns all anledning att tala om yrkesmässig framgång tack vare, och inte trots att, en arbetstagare kommunicerar på ett annat språk än modersmålet, säger Marie Nelson.

Avhandlingen bygger på en etnografisk studie av fem fast anställda andraspråkstalare som kommit till Sverige i vuxen ålder från länder utanför Norden och de övriga germanska språkområdena. Syftet har varit att finna faktorer som har en positiv inverkan på andraspråkstalares integration i arbetslivet. Studiens resultat visar att integration på arbetsplatsen till stor del handlar om social integration.

- I det material jag samlat in vid ett svenskt storföretag finns uppseendeväckande många exempel på solidariserande och relationsskapande kommunikativa handlingar. Trots att skämt och lustigheter är bland de svåraste man som andraspråkstalare kan ge sig på, innehåller materialet många humoristiska inslag, förklarar Marie Nelson.

Andra relationsskapande handlingar i materialet är komplimanger, berät¬tandet av historier och anekdoter, hälsningar och kanske lite mer överraskande: svordomar. Samtliga fem deltagare använder svenska svordomar.

- Flera av deltagarna svär mer än sina kolleger, vilket jag funnit anmärkningsvärt. Några svordomar uttrycker frustration, men de allra flesta fyller en till synes gruppstärkande och solida¬riserande funktion. Att krydda språket med svordomar ser jag som en strävan efter att uttrycka ett intresse för och en positiv inställning till språket och de svenska kollegorna.

I sitt relationsskapande aktualiserar deltagarna sitt ursprung och sin tvåspråkighet. Att vara andraspråkstalare ger möjlighet att bidra med specifika erfarenheter och att tillföra nya perspektiv i exempelvis berättelser och skämt.

Det finns även andra situationer där deltagarnas ursprung kopplas till ett visst kom¬munikativt beteende som premieras. En av deltagarna får till exempel beröm av sin chef för att han vågar säga ifrån. Deltagaren själv menar att de svenskfödda kollegerna ”undviker konflikter till varje pris” och att det vanligtvis är de utlandsfödda som ryter i om något ”gått åt fel håll”.

- Andraspråkstalarna, som kan beskrivas som språkligt och kulturellt missgynnade, tycks ha lättare än sina modersmålstalande kolleger att framföra ett oönskat budskap utan att stöta sig med de inblandade kollegerna. I sådana situationer lyckas de alltså bra, inte trots utan tack vare sin andraspråksbakgrund.

Studien visar dock på skillnader mellan yrkesgrupper. Bland de fem deltagarna finns såväl industriarbetare som tjänstepersoner. Var och en av delta¬garna har intervjuats och sedan observerats.

-    Det är lätt att tro att kunskaper i det svenska språket är viktigare ju mer kvalificerade arbets¬upp¬gifter man har. Men tendensen i min studie pekar i rakt motsatt riktning, för¬klarar Marie Nelson.

Tjänstepersonerna kan sköta sina arbetsuppgifter och ta del av viktig information även om de varken förstår, talar eller skriver svenska. Här finns nämligen en nödut¬gång, märkt ”engelska”, som alltid står öppen. Så länge de behärskar det engelska språket fungerar yrkesutövandet och de flesta kommunikativa aktiviteterna ändå. För den som arbetar på industrigolvet ser det an¬norlunda ut. Där kan man inte förvänta sig att aktiviteter äger rum, information framförs eller kolleger kommunicerar på något annat språk än svenska.

- Den industriarbetare som inte talar och förstår svenska halkar enligt min bedömning efter såväl professionellt som socialt och får svårt att sköta sina arbetsuppgifter, säger Marie Nelson.

För mer information, kontakta Marie Nelson, mobil: 070-175 05 45, marie.nelson@nordiska.uu.se alternativt mariehnelson@homail.com

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se