Frigivna i Romarriket inte så föraktade som man trott

Länge har forskare trott att frigivna kejserliga slavar i Romarriket var föraktade av etablissemanget. En ny avhandling från Uppsala universitet visar att så inte var fallet. Däremot kritiserades kejsaren hårt om hans frigivna slavar fick för mycket inflytande.


När den romerska kejsarens slavar uppnått en viss ålder, ofta 35- 40 år, var det vanligt att de frigavs. De fortsatte då ofta att arbeta inom den kejserliga administrationen. Länge har man antagit att det fanns en negativ attityd mot dessa frigivna och att de utgjorde en mycket speciell grupp som delvis stod utanför samhället. Doktoranden Lisa Hagelin från institutionen för lingvistik och filologi har studerat romersk prosalitteratur och konstaterat att det inte verkar ha varit så. I texterna syns många gånger ingen skillnad på kejserliga frigivna och aristokratin.
– Det här visar på att det romerska samhället var mer komplext vad gäller status och social ställning än vad man tidigare trott, säger Lisa Hagelin.

De frigivna hade vissa sociala regler att förhålla sig till. Det var inte meningen att de skulle ha politisk makt och de skulle inte nå positioner som var högre än de som innehades av den traditionella romerska eliten. Hos de författare Lisa Hagelin studerat visar det sig dock att de frigivna under vissa kejsare skaffade sig maktpositioner. För detta kritiserades kejsaren hårt och ansågs vara en dålig ledare. Man menade att tiden var ”ur led” under en kejsare vars frigivna gick för långt. Två av de författare Lisa Hagelin studerat, Plinius d.y och Tacitus beskriver bland annat hur frigivna under kejsaren Claudius hade allt för mycket makt. Plinius d.y skriver att han är glad att han inte lever under Claudius tid av just den anledningen.

Disputationen äger rum 13 november i Geijersalen, Engelska Parken, Uppsala universitet
För mer information kontakta Lisa Hagelin E-post: lisa.hagelin@lingfil.uu.se
Telefon: 018-471 7678