Högaktuell skolpolitisk fråga närskådas i ny avhandling

I den i dagarna presenterade gymnasiepropositionen är den konfliktladdade frågan om det individuella programmets framtid utbruten och kommer först efter sommaren. Pia Skott har i sin avhandling i pedagogik, som hon lade fram vid Uppsala universitet den 28 april, undersökt både det nationella beslutsfattandet och det kommunala genomförandet av IV-programmet.

När det gäller det nationella beslutsfattandet visar Pia Skott hur beslutet att inrätta det individuella programmet var en del av den gymnasiereform som riksdagen beslutade om i början av 1990-talet.

- Beslutet byggde på erfarenheterna av grundskolan och arbetet med arbetslösa ungdomar och iv sågs som en nödvändighet för att kunna åstadkomma en gymnasieskola för alla, säger hon.

Tio år senare återkom frågan. En utredning föreslog 2002 att programmet skulle avskaffas för att eleverna i stället skulle integreras i de ordinarie grupperna. Förslaget väckte sådant kraftigt motstånd under remissomgången att regeringen 2004 beslutade att behålla programmet. Den nya regering som tillträdde 2006 tillsatte på nytt en utredning, som nu alltså föreslagit ett avskaffande av programmet, med en ny protestvåg som följd. Mönstret följer det tidigare-

- Orsaken till att frågan om det individuella programmet är så svårlöst bottnar i att det rör sig om ett pedagogiskt dilemma, som har att göra med visionen om en skola för alla, som inte går att lösa, utan endast hantera, säger hon.

Pia Skott har också studerat genomförandet av det individuella programmet i en kommun under en tioårsperiod. Studien belyser arbetssättet i relation till den heterogena elevgruppen på det individuella programmet, liksom betydelsen av samspelet mellan lärare, lokala politiker och tjänstemän för hur arbetet med genomförandet framskrider. När nationella visioner beslutas, ersätter de i samma sekund de tidigare. När de skall genomföras möter de en praktik som skall ställa om hela sitt sätt att arbeta - reformer från det förflutna lever kvar och påverkar hur det blir. Samtidigt påverkar varje beslut på nationell nivå förutsättningarna för arbetet.

- En förklaring till programmets eventuella misslyckande går att finna i den nationella utbildningspolitiken som sådan. Sammantaget visar avhandlingen att regeringen nog gör klokt i att bryta ut det individuella programmet ur gymnasiepropositionen och hantera frågan ur ett bredare perspektiv, säger hon.

Läs avhandlingen "Läroplan i rörelse. Det individuella programmet i möte mellan nationell utbildningspolitik och kommunal genomförandepraktik" på universitetets webbplats.

För mer information, kontakta Pia Skott, tel: 070-774 71 95, pia.skott@ped.uu.se