Skip to main content

Högutbildade drog ifrån lönemässigt under 90-talet

Pressmeddelande   •   Maj 12, 2004 15:00 CEST

Löneklyftorna mellan de som har universitetsutbildning och de som har gymnasieutbildning har i Sverige ökat under 90-talet. Detsamma gäller löneskillnaden mellan olika åldersgrupper - medan skillnader mellan könen är oförändrad. Det visar Magnus Gustavssons avhandling där han även undersökt hur arbetsavbrott påverkar vissa färdigheter som behövs i arbetslivet.

Magnus Gustavsson

Empirical Essays on Earnings Inequality

ISBN 91-87268-87-6

Abstract


Magnus Gustavsson har i sin avhandling bland annat studerat hur löneskillnaderna mellan olika grupper på svensk arbetsmarknad har förändrats mellan 1992 och 2001, med speciellt fokus på skillnader mellan utbildningsgrupper. Bakgrunden är att väldigt lite är känt om utvecklingen under 1990-talet.
Resultaten visar på en kraftigt ökad löneskillnad mellan de som har studerat på universitetetet och de som studerat på gymnasiet. År 1992 hade en person som studerat minst tre år på universitetsnivå i genomsnitt 18 procent mer i lön än en person med en 3-årig gymansieutbildning. År 2001 hade motsvarande siffra stigit till 25 procent. Tillsammans med tidigare studier för 1970- och 1980-talet innebär dessa resultat att den löneavkastning som följer på universitetsutbildning stadigt har ökat i Sverige sedan början på 1980-talet. Löneskillnader mellan andra utbildningsgrupper har däremot varit konstanta under den studerade perioden. Samma undersökning visar också att löneskillnaderna mellan olika åldersgrupper ökat mellan 1992 och 2001, medan löneskillnaden mellan män och kvinnor har varit oförändrad under samma period.
I en annan uppsats i avhandlingen, skriven tillsammans med professor Per-Anders Edin, undersöker Magnus Gustavsson huruvida arbetsavbrott, t.ex. p.g.a. arbetslöshet, leder till att man förlorar en del av de färdigheter som behövs i arbetslivet. En sådan mekanism skulle i sin tur potentiellt kunna förklara den negativa effekt som tidigare studier har funnit att arbetsavbrott har på löneutvecklingen. Detta undersöktes genom att vuxna personer deltog i liknande läsförståelseprov två gånger - 1994 och 1998. Proven mätte förmågan att förstå och använda sig av sådan skriven information som ofta förekommer på arbetsplatser och i vardagslivet. Resultaten visar att arbetsavbrott har en negativ effekt på förmågan att ta till sig skriven information i olika former. De förlorade färdigheterna kan förklara mellan 15 och 30 procent av den negativa effekt på löneutvecklingen som följer av ett arbetsavbrott.

Spikblad: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-4250
Bild: http://www.info.uu.se/pressmapp/MagnusG.jpg

Avhandlingens titel: Empirical Essays on Earnings Inequality
Institution: Nationalekonomiska institutionen
Opponent: Professor Jenkins, Stephen P., Professor, University of Essex, Colchester
Disputationen äger rum: Lördagen 15 maj, kl. 10.15 i hörsal 1, Ekonomikum
Magnus Gustavsson kan nås på 018-471 15 92, 0707-14 98 85 eller via e-post Magnus.Gustavsson@nek.uu.se