Kvinnlig omskärelse ämne för forskarkonferens i Uppsala

Den 17-19 september samlas en grupp forskare i medicin och antropologi till en gemensam konferens för att diskutera studier som rör kvinnlig omskärelse.
-    Vi har börjat samarbeta över vetenskapsgränserna här i Norden och det har lett till att kvinnor får bättre vård idag, säger Birgitta Essén, docent på institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Uppsala universitet och förlossningsläkare på Akademiska sjukhuset.

Forskningen om kvinnlig omskärelse har av tradition bedrivits inom två separata vetenskapliga områden: medicin och antropologi. Den medicinska forskningen har handlat om medicinska komplikationer av ingreppet och tanken har varit att ökad kunskap om detta ska leda till att traditionen gradvis försvinner. Samhällsvetare, antropologer och religionsvetare har istället studerat traditionen ”inifrån” för att förstå hur man resonerar och vad som leder till förändrade attityder.

Under 90-talet kom större grupper från länder där kvinnlig omskärelse utövades till Sverige och övriga Norden och blev en högaktuell fråga inom kvinnosjukvården och förlossningsvården. Birgitta Essén insåg att hon inte kunde förstå genom att bara tänka medicinskt och fick kontakt med en antropolog, Sara Johnsdotter, som hon fortfarande samarbetar med.

-    Kvinnlig omskärelse väcker alltid känslor, men vi behöver kunna se detta på en vetenskaplig nivå för att ge kvinnorna så bra stöd som möjligt, säger hon.

Mötet med antropologin blev starten för det nordiska forskarnätverket FOKO - Forskning Om Kvinnlig Omskärelse – som bildades 2001 och som sedan dess haft regelbundna konferenser i olika nordiska städer. Det utgör en arena där medicinska och samhällsvetenskapliga forskare kan mötas och diskutera. Till årets konferens kommer även två amerikanska antropologer föreläsa om ämnet: Saida Hodzic från George Mason University, som presenterar en WHO-studie som involverar sex länder samt Michelle Johnson från Bucknell University som presenterar data från Guinea-Bissau.

- Från Sverige har vi unikt material där vi för första gången studerat migration av en tradition. Vad händer när man går från att vara en majoritet till en minoritet och från att bo i ett låginkomstland till ett högteknologiskt liv?, säger Birgitta Essén.

Mer information: Birgitta Essén, institutionen för kvinnors och barns hälsa, Uppsala universitet, tel 018-611 5988, 070-167 91 23  eller birgitta.essen@kbh.uu.se samt antropolog och docent Sara Johnsdotter, Malmö högskola, 040-665 79 43.