Skip to main content

Lektorat i svenska en del av både tysk och svensk utrikespolitik

Pressmeddelande   •   Feb 07, 2011 08:46 CET

Undervisningen i svenska vid de tyska universiteten under tidigt 1900-tal var inte bara av intresse för akademiker, utan även i högsta grad för politiska aktörer. Det visar Andreas Åkerlund i sin avhandling i historia som han lägger fram vid Uppsala universitet den 11 februari.

Tyskland och Sverige har alltid haft intensiva kontakter på det akademiska området och den första halvan av 1900-talet var inget undantag. Under denna period tillkom dock någonting nytt i de tysk-svenska kontakterna då inte mindre än tio lektorat i svenska språket inrättades vid olika tyska universitet. Lektorerna hade en dubbel funktion och fungerade både som språklärare inom det tyska universitetsväsendet och som mer allmänna representanter för Sverige i Tyskland. Bakom lektoratens etablering och upprätthållande fanns därför en rad politiska och akademiska intressen.

I sin avhandling ”Mellan akademi och kulturpolitik” analyserar Andreas Åkerlund etableringen av ett svenskt lektoratsväsende i Tyskland under 1900-talets första hälft. Här beskrivs hur den tyska staten samarbetade med den svenska Riksföreningen för svenskhetens bevarande i utlandet när det gällde etablerandet av lektorat i svenska språket under Weimarrepubliken.

- Resultatet är att lektoraten i mycket var ett svensk-tyskt samarbete, där den tyska statens politik för att främja studier av utlandet sammanföll med Riksföreningens arbete för att främja svenskan utanför Sveriges gränser, säger Andreas Åkerlund.

Men om Weimarrepubliken var en period präglad av samarbete var den nazistiska diktaturen en tid präglad av svensk-tyska konflikter. I boken beskrivs hur politiskt oönskade lektorer avskedades och hur den nazistiska vetenskapspolitiken påverkade lektoraten. En stor del ägnas även åt en analys av den svenska statens politik för att kontrollera de svenska lektorerna i Tyskland och hur detta ledde till konflikter mellan det svenska och det tyska utrikesdepartementet. En konflikt som avgjordes till Sveriges fördel och som gav den svenska staten en långt gående kontroll över lektorerna i Tyskland under andra världskriget.

Avhandlingen belyser de svensk-tyska akademiska kontakterna och visar att undervisningen i svenska vid de tyska universiteten inte bara var av intresse för akademiker, utan även i högsta grad för politiska aktörer. Motiven för att stödja lektoraten var många. Det handlade om allt från att öka svenskans status i utlandet till att förbättra de tyska universitetens kontakter med utlandet för att bryta den politiska isoleringen efter första världskriget. Försök fanns från politiskt håll att inlemma lektoraten i en nazifierad ”nordisk” vetenskap men också att använda dem som en svensk ”neutralitetsvakt” i det krigförande Tyskland. Undersökningen visar hur lektoraten fungerade som förmedlare mellan Tyskland och Sverige och belyser därmed deras position mellan universitetsvärlden och utrikespolitiken.

Läs mer och ladda ner avhandlingen.

För mer information, kontakta Andreas Åkerlund, tel: 018-471 15 45 andreas.akerlund@hist.uu.se

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se