Skip to main content

Mjölkens betydelse för kulturens utveckling undersöks

Pressmeddelande   •   Sep 04, 2008 10:47 CEST

Förmågan att kunna dricka och tåla mjölk kan ha haft en enorm betydelse för Europas kulturella utveckling. I ett stort EU-projekt, som startar idag och koordineras från Uppsala universitet, ska forskare nu undersöka när och var denna egenskap uppstått och vad den betytt.

Laktostolerans, som ger förmåga att tåla mjölk som dryck i vuxen ålder, är olika vanlig i olika länder. I Skandinavien, utom Finland, är den mycket utbredd. De allra flesta av oss tål mjölkprodukter utan problem. Var denna egenskap uppstått och hur den spritts finns det olika teorier om. Genom att samla 15 forskargrupper med olika specialkompetens inom genetik, organisk kemi och arkeologi, hoppas man nu kunna ta reda på hur det verkligen förhåller sig.

- Den äldsta keramikskärva som visat sig innehålla mjölk har man funnit i sydöstra Europa, närmare bestämt i dagens nordöstra Grekland. Vi tror att mutationen blev vanlig där en gång och sedan grundläggande för hela bondekulturens utveckling, säger Anders Götherström, som ska koordinera projektet.

De kommer att följa spåren av mjölk genom Europa och använda en modell för spridning av gener för att följa mutationens spridning. Enligt den ökar mutationens frekvens i spridningens "front" - dvs vi i Skandinavien som befinner oss i "periferin" skulle alltså ha högst frekvens av den specifika genen.

- Mutationer kan selekteras negativt eller positivt genom evolutionen och historien. Men ingen annan mutation tycks ha haft så positiv selektion de senaste tio tusen åren, som just den som ger laktostolerans.

Projektet, som startar denna vecka och involverar 13 lärosäten i Europa, får 3.3 miljoner euro under fyra år och ska även omfatta utbildning. De övriga forskargrupperna kommer från Stockholm, Storbrittanien, Irland, Tyskland, Frankrike och Danmark. En kick-off-konferens äger rum i York den 13-15 september.

- Detta anslag gör att dessa forskargrupper knyts hårt till varandra och det kommer att resultera i mycket ny forskning och nya tolkningar, säger Anders Götherström.

För mer information, kontakta Anders Götherström, 018-471 64 83, 073-992 78 64, eller anders.gotherstrom@ebc.uu.se