Moringaträdets frön mycket effektiva för vattenrening

Fröna från trädet Moringa oleifera kan användas för att rena vatten. En forskargrupp som leds från Uppsala universitet har i en ny vetenskaplig studie sett att moringaträdets frön har egenskaper som till och med gör dem mer effektiva som vattenrenare än vissa andra syntetiska medel som används idag.

Rent vatten är en förutsättning för god hälsa. I många länder är det dock fortfarande svårt att få tag i rent vatten. I industrialiserade länder är det också intressant att kunna rena vatten från  tillverkningsindustrin  utan att använda ytterligare kemikalier.

I ett forskningsprojekt som leds från Uppsala universitet undersöker forskare från flera olika länder hur extrakt från fröna på trädet Moringa oleifera kan användas för att rena vatten. Dessa frön innehåller nämligen ett protein som får orenheter att klumpa ihop sig. Klumparna kan sedan avlägsnas från vattnet.

Läs tidigare pressmeddelande om projektet.

I en studie som nu publiceras i den vetenskapliga tidskriften Colloids and Surfaces A tar Uppsalaforskare tillsammans med kollegor från Lund, Namibia, Botswana, Frankrike och USA ytterligare ett steg i riktning mot att optimera reningsprocessen. Forskarna har studerat den mikroskopiska strukturen hos de ihopklumpade partiklarna som bildas med hjälp av proteinet från moringafrön. Resultaten visar att de klumparna (flockarna) som bildas är mycket täta, vilket är bra för reningsprocessens effektivitet. Forskarna kunde också se att moringafröna faktiskt bildade tätare flockar än vissa andra syntetiska flockningsmedel.

I den nya studien presenteras också en jämförelse av hur olika varianter av moringaträd från olika länder kan användas och hur mängden fröextrakt kan optimeras för att få renast möjliga vatten.

Kraftfulla verktyg, så som faciliteter för neutronspridning, är viktiga för att möta de utmaningar som både utvecklingsländer och industrialiserade länder står inför idag. I denna studie har forskningsanläggningarna NCNR i USA och ILL i Frankrike använts.

Delar av forskargruppens resultat har redan presenterats för regeringsorgan och samhällsinstitutioner, särskilt i Namibia och Botswana, men även mer brett där det finns intresse för hållbara metoder för att rena vatten. Detta har lett till diskussioner om hur man bäst implementerar användandet av moringafrön, både som ett substitut för konventionella flockningsmedel vid storskaliga vattenreningsverk och i mindre skala.

- Vi kan föreställa oss att liknande material kan användas också i Europa både för dricksvatten och för rening av spolvatten, säger Adrian Rennie.

Arbetet har finansierats av Vetenskapsrådets och Sidas program ”Research Links”.

För mer information om forskningen kontakta Adrian Rennie, tel: 070-4250914, 018-471 3596, e-post: Adrian.Rennie@physics.uu.se eller Maja Hellsing, tel:018-471 3590, e-post: Maja.Hellsing@physics.uu.se

M.S. Hellsing, H.M. Kwaambwa, F.M. Nermark,B.B.M. Nkoane, A.J. Jackson, M.J. Wasbrough, I. Berts, L. Porcar, A.R. Rennie, Structure of flocs of latex particles formed by addition of protein from Moringa seeds, Colloids and Surfaces A: Physicochemical and Engineering Aspects (2013),
http://dx.doi.org/10.1016/j.colsurfa.2013.11.038