Ny biobank värdefull resurs för forskning om hjärntumörer

Forskare vid Uppsala universitet och SciLifeLab presenterar i senaste numret av tidskriften EBioMedicine en biobank med cellinjer som kan användas som modell för hjärntumörformen glioblastom. Biobanken och den tillhörande databasen med information om cellerna utgör en allmänt tillgänglig resurs som kan utnyttjas av hjärntumörforskare världen över.

Utvecklingen av nya läkemedel och behandlingsstrategier mot cancer kräver experimentella modeller som är representativa för den cancerform man arbetar med. En vanlig modell är cellinjer, det vill säga celler som under specifika betingelser kan odlas under lång tid. Det finns många cancercellinjer etablerade, bland annat från hjärntumörer, men av flera anledningar är de mindre användbara som modeller för den obotliga hjärntumörformen glioblastom. Det beror bland annat på att de odlingsbetingelser som använts inte bibehåller cancercellernas egenskaper.

En grupp forskare vid institutionen för immunologi, genetik och patologi (IGP) vid Uppsala universitet presenterar nu en ny resurs i form av en biobank med cellinjer från glioblastom. Biobanken, som kallas HGCC (för Human Glioblastoma Cell Culture), är allmänt tillgänglig för forskare och all information om cellinjerna kan hämtas via en databas som är kopplad till biobanken.

– Att glioblastom är en så allvarlig cancerform beror på att tumörerna innehåller cancerstamceller som är svåra att få bort med den behandling som patienterna får och som sedan kan växa till så att tumören kommer tillbaka. Vi har odlat fram just sådana cancerstamceller och det är dessa som utgör cellinjerna i biobanken, säger Lene Uhrbom, forskare vid institutionen för immunologi, genetik och patologi och en av forskningsledarna bakom studien.

Biobanken innehåller 48 olika cellinjer som forskarna ingående har karaktäriserat. Bland annat har de visat att cellinjerna har i stort sett samma egenskaper som cellerna i tumören de kommit från. De har också grupperat cellinjerna i de fyra subtyper som glioblastom vanligen delas in i och som bygger på cellernas molekylära och genetiska egenskaper.

– En stor fördel med våra cellinjer är också att vi kan koppla varje cellinje till den patient som cellerna ursprungligen kom från. På så sätt har vi kunnat se ett samband mellan en av subtyperna och en betydligt sämre överlevnad hos patienterna, säger Lene Uhrbom.

Forskarna bakom studien hoppas att HGCC kommer att bli en väl använd resurs som hjälper till att påskynda utvecklingen av mer effektiva behandlingsstrategier för patienter med glioblastom. Cellinjerna fungerar som en tillförlitlig modell av glioblastom och databasen som är kopplad till biobanken är sökbar och innehåller all befintlig information om cellerna t.ex genetiska förändringar, subtyp och kliniska data om patienterna.

– Flera av cellinjerna har redan använts i olika projekt både på vår institution och av andra forskare runt om i världen. Ett användningsområde som vi ser framför oss är jämförande tester av potentiella nya läkemedel, säger Lene Uhrbom.

Etableringen av HGCC utgör en del av en större satsning på primära maligna hjärntumörer som bedrivs vid IGP. Den är också kopplad till det strategiska forskningsprojektet U-CAN, där prover och kliniska data från cancerpatienter samlas in och organiseras för forskningsändamål.

Kontakt:
Lene Uhrbom, 018-471 5063, lene.uhrbom@igp.uu.se

Länkar till mer information:
Den vetenskapliga artikeln The Human Glioblastoma Cell Culture Resource: Validated Cell Models Representing All Molecular Subtypes i EBioMedicine 

Biobanken HGCC (Human Glioblastoma Cell Culture)

Forskningsprojektet U-CAN

Science for Life Laboratory (SciLifeLab) är ett nationellt center för molekylära biovetenskaper med fokus på forskning inom hälsa och miljö. Centret kombinerar teknisk expertis och avancerade instrument med ett brett kunnande inom translationell medicin och molekylär biovetenskap.