Skip to main content

Ny studie visar på utvecklingsförsening hos för tidigt födda

Pressmeddelande   •   Okt 19, 2010 10:47 CEST

En ny avhandling från Uppsala universitet visar på en skillnad i utvecklingen mellan för tidigt födda och fullgångna barn. I avhandlingen framgår att barn födda före vecka 32 utvecklar sin förmåga att uppfatta rörliga objekt senare än fullgångna barn. I förlängningen kan detta leda till att utvecklingen senare i livet påverkas.

I ett samarbetsprojekt mellan institutionerna för psykologi, neurovetenskap och kvinnors och barns hälsa vid Uppsala universitet har man jämfört förmågan hos spädbarn att med blicken följa ett objekt med så kallade mjuka följrörelser. Man har i studien jämfört barn födda före vecka 32 med fullgångna barn. Barnen undersöktes vid 2 och 4 månaders ålder. De för tidigt föddas ålder räknades från beräknat födelsedatum.

Båda grupperna förbättrade sin förmåga att följa objekt mellan de två undersökningstillfällena. Vissa för tidigt födda barn kom ikapp de fullgångna barnen, men en del utvecklades inte alls. När barn bland de för tidigt födda med kända komplikationer orsakade av för tidig födsel och barn som föddes små för sin ålder räknades bort kvarstod skillnaderna. Detta antyder att det finns diffusa skador på det visumotoriska systemet som inte är relaterade till neonatala komplikationer så som de diagnostiseras i dag. Därmed kan mätning av förmågan till mjuka följrörelser vara en möjlig metod för tidig diagnos av störningar på visuella funktioner.

I undersökningen har också barnens griprörelser jämförts vid 8 månaders ålder. De för tidigt födda barnen var här lika bra som de fullgångna på att gripa rörliga objekt, men de använde sig oftare av en metod som gick ut på att använda båda händerna. Gripningen var också något mer ojämn hos de för tidigt födda barnen. Små skillnader i den tidiga funktionen kan föregå senare problem för den motoriska utvecklingen. Därför är det viktigt att följa barnen och få mer kunskap om hur dessa utvecklingsförseningar påverkar funktioner senare i livet, anser doktoranden Helena Grönqvist.

Avhandlingen försvaras 29 oktober klockan 10:00 i Sydney Alrutz-salen, Blåsenhus, Uppsala universitet. För mer information kontakta Helena Grönqvist, 073 623 65 00, helena.gronqvist@psyk.uu.se

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se