Nydesignad apparatur lovande för framtida läkemedelsutveckling

Vid utvecklingen av läkemedel är det viktigt att tidigt bestämma fysikaliska och kemiska egenskaper som kan påverka upptaget hos den tänkta aktiva substansen i kroppen. I sin avhandling har kemisten Anita Persson utvärderat en nydesignad apparatur för att bestämma upplösningshastigheten hos ett flertal läkemedelssubstanser. Avhandlingen försvaras den 26 februari vid Uppsala universitet.

Den aktiva läkemedelssubstansens fysikaliska och kemiska egenskaper påverkar upptaget hos den samma i kroppen och därmed också möjligheten att kunna ge en terapeutisk effekt, till exempel efter oralt intag av ett läkemedel. Exempel på fysikaliskt-kemiska egenskaper är upplösningshastighet och löslighet.

Anita Perssons avhandling handlar generellt om att utvärdera en nydesignad miniatyriserad apparatur för att bestämma upplösningshastigheten hos ett flertal läkemedelssubstanser i olika vattenbaserade upplösningsmedia. Hopkoppling av det miniatyriserade instrumentet med ett lämpligt separations- och detektionssystem för denna analys har varit en viktig del i avhandlingsarbetet.

Olika sammansättningar i för testen valda upplösningsmedia kan ge olika värden på upplösningshastigheten för en substans. Det kan till exempel illustreras med att vissa läkemedel ska intas på fastande mage, medan andra ska intas med föda. I några av delprojekten har studier på eventuell korrelation mellan upplösningshastighet och löslighets gjorts, eftersom det sedan tidigare finns en definierad ekvation (den så kallade Noyes-Whitney ekvationen) som relaterar de två egenskaperna till varandra.

Eftersom det är svårt att dra slutsatser från resultat som har många inverkande faktorer, till exempel alla variabler som ger den totala sammansättningen hos ett upplösningsmedium, då man enbart ändrat en variabel i taget i försöken har även en studie genomförts där så kallade kemometriska modeller har använts. Kemometrin tillämpar matematiska och statistiska metoder för att behandla exempelvis kemiska mätdata genom att flera variabler kan ändras på en och samma gång i experimenten som genererar dessa data. Datapunkterna kan sprida ut sig i en mer mångdimensionell rymd än vår egna tredimensionella, för att sedan avbildas till en lågdimensionell modell igen där resultaten återges.

- Denna första prototyp av apparaturen är lovande, men behöver fortsatt instrumentell utveckling. Främsta fördelen är att analyserna går snabbt och att man kan spara både substans och medium, vilket är viktig eftersom all läkemedelsutveckling är tidskrävande och kostsam, säger Anita Persson.

Hon poängterar också att fler studier behöver göras på hur media påverkar upplösningshastighet och löslighet hos olika substanser för att kunna finna ett generellt medium där upplösningshastighet kan uppskattas från löslighet och tvärt om. Dessutom bör detta medium likna fysiologiska vätskor, som till exempel tarmsaft. Dessa fortsatta studier görs fördelaktigen med hjälp av kemometriska metoder.

För mer information kontakta Anita Persson, tel: 018-471 4974, 073-650 02 65,
e-post: anita.persson@farmkemi.uu.se

Ladda ner en elektronisk version av avhandlingen via universitetets hemsida.