Skip to main content

Parningsbeteenden mellan individer av samma kön kan leda till genetiska fördelar

Pressmeddelande   •   Maj 13, 2016 02:00 CEST

Hos många djur är parningsbeteenden mellan individer av samma kön vanligt förekommande. Dessa företeelser utgör en gåta för evolutionsbiologer eftersom de inte för med sig samma uppenbara fördelar som parningsbeteenden mellan honor och hanar. En färsk studie från forskare vid Uppsala universitet kan ge en del av svaret på frågan om varför ”samkönade” parningsbeteenden är så vanliga i djurriket.

Trots att parningsbeteende mellan individer av samma kön inte leder till befruktning och produktion av avkomma är det vanligt hos såväl däggdjur som insekter. Forskarna vid institutionen för ekologi och genetik, Uppsala universitet, antog att eftersom honor och hanar delar de flesta av sina gener, så kan samkönade parningsförsök vara vanligt förekommande hos det ena könet på grund av att de underliggande generna som styr beteendet för med sig fördelar och gynnas av naturligt urval när de uttrycks i det motsatta könet.

Denna möjlighet undersöktes hos en skalbagge där både honor och hanar med jämna mellanrum bestiger individer av sitt eget kön, vilket är det typiska beteendet som hanar riktar mot honor och som då oftast resulterar i befruktning.

Forskarna avlade fram genetiska linjer där antingen honor eller hanar visade ökad benägenhet att bestiga individer av sitt eget kön. De visade sedan att då ett visst kön hade avlats för en ökning av samkönade parningsbeteenden så hade deras syskon av det motsatta könet en ökad reproduktionsförmåga.

- Vi såg till exempel att hanar som blivit avlade för ökat samkönat parningsbeteende visade mindre preferens för honor när de fick välja mellan att bestiga en hona eller en hane i efterföljande tester, samtidigt som deras systrar la fler ägg och producerade mer avkomma än tidigare”, säger David Berger, en av forskarna i studien.

Rönen stödjer tesen om att gener som ligger bakom samkönade parningsbeteenden har gynnats av naturligt urval genom sina fördelar hos det motsatta könet, en generell princip som kan förklara den vanliga förekomsten av en rad olika former av samkönade parningsbeteenden i djurriket.

För mer information, kontakta:
David Berger, Forskarassistent vid institutionen för ekologi och genetik, e-post: david.berger@ebc.uu.se tel: 018-471 2662
eller Alexei Maklakov, Lektor vid institutionen för ekologi och genetik, e-post: alexei.maklakov@ebc.uu.se tel: 018-471 2672

Sexually antagonistic selection on genetic variation underlying both male and female same-sex sexual behaviour, BMC Evolutionary Biology, DOI: 10.1186/s12862-016-0658-4

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se