Städers utveckling – en mental process

40 forskare från flera länder har under två år studerat stadslivets globala utveckling; från de första stadsbildningarna för 10 000 år sedan och framåt. Den 23 februari presenteras resultatet, en 600-sidig bok om de integrerade mentala och miljömässiga processerna bakom städers framväxt.

-    Detta är vårt bidrag till samhället, som idag står inför stora utmaningar i form av resursbrist och klimatförändringar. Vill man bygga hållbara städer måste man ta hänsyn till invånarnas tankar och värderingar, säger Paul Sinclair, professor i afrikansk och jämförande arkeologi vid Uppsala universitet.

Forskningsprojektet koordineras från Uppsala universitet och involverar forskare från flera länder och vetenskapliga discipliner. Expertis från humaniora och naturvetenskap har samarbetat i studier av städers miljöer och kultur i olika tider och på olika platser. Analyserna bygger på stora och mycket komplexa datamaterial.

Städer är organiserade förtätade bosättningar som är resultatet av en mental process hos invånarna. Ett mosaiklandskap med människor från olika kulturell bakgrund, som producerar en mängd olika idéer, produkter och tjänster. De lockar främst människor, men har även plats för djur och växter. De har system för kontroll, men även frizoner för subkulturer. Vissa samhällen utvecklade städer, medan andra motstod denna utveckling under lång tid. Stadsutvecklingen tog sig också olika uttryck i olika tider och på olika platser. Materialet är intressant även för dagens stadsplanerare.

Idag lever över 50 procent av jordens befolkning i städer och invånarna ställs inför ett akut behov av strategier för att möta resursbrist och miljöproblem av olika slag. Forskarna ser flera exempel på att denna verklighet redan påverkat utvecklingen.

-    Vi har fokuserat på de gröna ytorna, inte bara som en plats för biologisk och kulturell mångfald, utan också som ett utrymme för urban odling. I Istanbul erbjuder till exempel grönområdena skydd för växter och djur och utgör en viktig bas för matproduktion i form av grönsaker, men också ett utrymme dit romer tillfälligt tagit sin tillflykt, säger Paul Sinclair.

Boken ”Urban Mind – Cultural and Environmental Dynamics” presenteras vid en ceremoni i Museum Gustavianum, onsdagen den 23 februari, kl. 16.30-18.30

Media hälsas välkomna!

För mer information, kontakta: Paul Sinclair, professor i afrikansk och jämförande arkeologi, tel: 018-471 20 95, paul.sinclair@arkeologi.uu.se eller Gullög Nordquist, professor i antikens kultur och samhällsliv, tel: 018-471 28 97, gullog.nordquist@arkeologi.uu.se eller informatör Elisabet Green, tel: 018-471 22 14, elisabet.green@arkeologi.uu.se