Publiken hot mot public service-TV

Den pågående digitaliseringen av TV har skapat osäkerhet om TV som medium och public service-princip kommer att överleva i den digitala framtiden. Pernilla Severson visar i sin avhandling att utvecklingen tvärtom gått från IT till TV — och att hotet mot public service snarare kommer från publiken. Pernilla Severson En gökunge i public service-boet? ISBN: 91-554-5978-1 Abstract Pernilla Seversons avhandling handlar om den aktuella digitaliseringen av marksänd television ur ett publikorienterat public service-perspektiv. Tidigare studier har framför allt fokuserat på de tekniska och ekonomiska aspekterna, trots att digitaliseringen av marknätet sägs ske för att gynna publiken genom en förstärkt public service-TV. Den digitala tekniken gav inledningsvis upphov till visionen om att TV skulle bli en dator, bidra till masspublikens död och göra TV-tittare till multimedieanvändare. Genom den digitala tekniken skulle TV befrias från att ses som något anonymt, beroendeframkallande och passivt. Denna vision om informationssamhället har varit av stor betydelse för utvecklingen av marksänd digital TV och diskussionen om hur det digitala frekvensutrymmet ska användas. Men Pernilla Severson visar i sin avhandling att fokus hittills mer hamnat på TV, en förändring som enligt aktörerna beror på brister i teknik, ekonomi samt på publikens intresse. Men IT-orienteringen har också varit ett sätt för existerande TV-aktörer att undvika konkurrens och därmed kunna hålla kvar makten över mediet. Pernilla Severson visar också att publiken utgör ett hot mot public service-televisionen. Centralt i utvecklingen har varit och är fortfarande att locka konsumenter till digital TV. Även den journalistiska granskningen har betonat en konsumentorientering när de ställt politiker, SVT och UR (Utbildningsradion) till svars för utvecklingen av marknätet. Aktörerna har därmed satsat på det innehåll/de tjänster som ska få människor att köpa digital TV och mervärdet anses hittills främst vara mer TV. Därför har flertalet aktörer, inklusive public service-bolagen, startat nischkanaler. Argument för nischkanaler har varit att ge publiken ökad valfrihet. Men nischkanaler kan också hota gemenskapsaspekten och stärka den ekonomiska logiken i TV. Hotet består i att public service riskerar att undergräva sin publiklegitimitet, som handlar om att se publiken som uppdragsgivare — inte bara som konsumenter. Men problemet är att det varit svårt att finns och uttrycka publikintresse annat än som konsumentintresse. Det publiken ’’vill ha’’ är inte alltid vad public service idealt vill ge. Publikintresse har därför alltmer blivit detsamma som konsumentintresse. Men det finns fler sätt att ha dialog med publiken än med tittarsiffror och marknadsanalyser, menar Pernilla Severson. Det svåra är att både leda och följa efter publiken. Och kan och ska publikintresse alltid mätas? Visionen kan vara lika viktig som strävan efter den, konstaterar hon. Pernilla Severson kan nås på 018-471 63 41, 0701-72 41 04 eller via e-post Pernilla.Severson@dis.uu.se