Reumatikers reaktioner mot gluten och mjölkprotein

Många patienter som lider av ledgångsreumatism och andra reumatologiska sjukdomar är intresserade av hur deras hälsa påverkas av det de äter. I en avhandling som nyligen lades fram vid Uppsala universitet har Maria Lidén undersökt hur en ny teknik möjligen kan användas för att hitta de patienter som eventuellt kan dra nytta av en kostomläggning.

Att påvisa födoämnesreaktivitet mot annat än gluten är mycket svårt och tidskrävande. Det görs bland annat genom att ta bort olika födoämnen från kosten och genom provokation med det födoämne man misstänker ger besvär. Målet för forskargruppen där Maria Lidén ingår har varit ett provocera tarmslemhinnan med födoämnen, bland annat gluten, mjölkprotein och sojaprotein och avläsa om slemhinnan eventuellt reagerar med en övergående inflammation. Gruppen använde mucosal patch-tekniken som nyligen utvecklats vid Uppsala universitet. Den avläser på ett enkelt och skonsamt sätt en inflammatorisk reaktion i tarmslemhinnan.

- Förhoppningen är att i förlängningen kunna använda mucosal patch-tekniken för att identifiera patienter som kan dra nytta av kostomläggningar, förklarar Maria Lidén.

Praktiskt går testen till på följande sätt: Patienten provoceras rektalt med vetegluten, mjölkprotein eller sojaprotein på kvällen. På morgonen kommer patienten till kliniken och undersöks med hjälp av vår nya teknik. Ett litet instrument att likna vid gammeldags febertermometer förs upp en liten bit i ändtarmen. Efter 20 minuter är det dags att avlägsna instrumentet och analysera om en inflammatorisk reaktion har uppstått som tecken på reaktion mot ett specifikt födoämne.

I forskargruppens pilotstudie testades patienter med primärt Sjögrens syndrom, ledgångsreumatism och den inflammatoriska ryggsjukdomen spondylartropati med hjälp av mucosal patch-tekniken.

Primärt Sjögrens syndrom (pSS) är en autoimmun sjukdom som karakteriseras av torra slemhinnor i mun, ögon och luftvägar. Dessutom har patienter med pSS ofta mag-tarmbesvär och har en överrepresentation av celiaki (överkänslighet mot gluten). Resultaten visade att en fjärdedel av de undersökta patienterna reagerade mot gluten utan tecken på att ha sjukdomen celiaki. Vid provokation med mjölkprotein reagerade en grupp patienter även mot detta. Den observerade reaktiviteten mot komjölk var kopplat till patienternas IBS liknande besvär (Irritable bowel syndrome)

Det finns ett flertal studier rörande olika dieter för personer som lider av ledgångsreumatism (reumatoid artrit, RA). Vid fasta ses en övergående positiv effekt och vid en vegandiet utan gluten ses också en marginell förbättring hos en del RA patienter. I ett frågeformulär om självupplevd födoämnesöverkänslighet meddelade 27 procent av patienterna att de led av födoämnesöverkänslighet, vilket är i paritet med tidigare populationsbaserade undersökningar. Komjölk rapporterades som den vanligaste födoämnesöverkänsligheten.

I ett försök att relatera den självuppfattade födoämnesreaktiviteten till en reaktivitet efter rektal födoämnesprovokation, provocerades en grupp RA-patienter rektalt med komjölkprotein och gluten. Bara ett fåtal visade en kraftig respons efter provokation med komjölkprotein medan moderat ökad reaktivitet fanns hos 22 procent. 33 procent av patienterna visade en moderat reaktion efter glutenprovokation. Undersökningen visade alltså ingen korrelation mellan självupplevd födoämnesreaktivitet och mucosal reaktivitet.

Av de reumatologiska sjukdomarna är det framför allt patienterna med spondylartropati (SpA) som i tidigare studier har visat en välkänd koppling till tarmen. Exempelvis finns vid inflammatorisk tarmsjukdom relativt ofta ledbesvär och efter vissa tarminfektioner kan ledsvullnader uppkomma. En fjärdedel av de patienter som undersöktes av forskargruppen visade en kraftig reaktion mot mjölkprotein och en knapp femtedel visade en mindre reaktion mot gluten. Det inflammatoriska svaret efter provokation hos patienter med SpA var mycket mer uttalat jämfört med patienterna med ledgångsreumatism och primärt Sjögrens syndrom.

Forskargruppen kan ännu inte uttala sig säkert om dessa resultat är tecken på klinisk betydelsefull födoämnesöverkänslighet. Förhoppningen är att framtida studier ska ge svar på den frågan.


För mer informationkontakta Marie Lidén, tel: 070-6419910
e-post: Maria.Liden@medsci.uu.se

Läs mer om avhandlingen på universitetets hemsida.