Rymdteknikforskare tar ut bäringen på ett knappnålshuvud

En magnetometer är en sorts avancerad kompass som kan användas till att mäta variationen i solvindar och magnetfält kring himlakroppar. Normalt väger en sådan ungefär ett kilo. Nu har forskare vid Ångströms rymdtekniska centrum, med stöd från Rymdstyrelsen och VINNOVA, tagit fram en magnetometer som bara väger en hundradel så mycket och fungerar bättre än många konkurrerande system.


Kompassen är ett enkelt sätt att mäta riktningen på magnetiska fält och underlätta navigation på land och till sjöss. Vill man mäta med den noggrannhet, känslighet eller snabbhet som krävs av till exempel utforskning av solvinden, det flöde av laddade partiklar från solen som ger bland annat norrsken, behövs mer avancerade instrument. Dessa brukar kallas för magnetfältssensorer eller magnetometrar.

I vanliga fall väger en magnetometer, som ska användas i rymden, runt ett kilo. Uppskjutningskostnaden för material som ska ut i rymden ligger på drygt 100 000 kronor per kilo. Därför kan stora besparingar göras på att utveckla lättare teknik.

På Ångströms rymdtekniska centrum, ÅSTC, vid Uppsala universitet har man nu, med stöd från Rymdstyrelsen och VINNOVA, tagit fram en magnetometer som bara väger ungefär tio gram. Detta har gjorts genom kombinerad mikroteknik och nanoteknik
–    Det skulle få plats 10 000 av de minsta sensorelementen i magnetometern på ett knappnålshuvud, säger doktoranden Anders Persson, som med hjälp av plasmateknik och jonstrålar skär ut sensorer i Ångströmlaboratoriets renrum.
Anders Persson belönades i våras med 2010 års innovationsstipendium från Ångström Material Academy för sin insats.

För närvarande drivs arbetet med magnetometern på tre fronter. Forskarna försöker finna sätt att ytterligare reducera bruset i magnetometern. Man jobbar också med den krävande rymdkvalificeringen som nu visat att sensorn är immun mot gammastrålning.  Parallellt, undersöker man dessutom hur tekniken kan användas i mer jordnära tillämpningar.

Nyligen uppmärksammades ÅSTC och dess forskning vid Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademiens högtidssammankomst där särskilt stora framsteg inom forskning och teknik redovisades av vd Björn O. Nilsson.
För mer information kontakta Greger Thornell, forskare vid institutionen för teknikvetenskaper Uppsala universitet, telefon 018 471 7126, e-post greger.thornell@angstrom.uu.se