Samisk namnbytestrend har vänt

Länge har samer bytt sina samiska efternamn mot namn som låter mer svenskklingande. Detta för att undvika diskriminering och negativ särbehandling. Men nu tycks trenden ha vänt. Många byter till och med sina svenska efternamn mot samiska släktnamn. Det framgår av en ny avhandling från Uppsala universitet.  


På samma sätt som utomeuropeiska efternamn i dagens Sverige kan leda till diskriminering och negativ särbehandling har även Sveriges samiska befolkning märkt av att samisk- och finskspråkiga släktnamn kan vara ett hinder. En undersökning av svenska samers släktnamnbyten från 1920 och framåt visar att många har bytt sina namn mot nybildade svenskspråkiga. Ofta med motiveringen att det ursprungliga namnet är för svårt för svenskar att uttala eller att man vill att det ska låta mer svenskt. Samiska namn har ofta betraktats som utländska, trots att de är inhemska.

Märit Frändén, doktorand vid institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet, har genom att studera arkivmaterial och intervjua samer kommit fram till att namnbytestrenden nu har vänt. Fler samer än förut behåller sina namn. Många väljer också att byta sina neutrala svenska släktnamn mot samiska. Det har blivit ett sätt att visa tillhörighet till den egna gruppen eller att manifestera sin samiskhet gentemot majoritetssamhället.
– Tidigare har samer ofta dolt sin etniska tillhörighet, men det här är ett sätt att ta tillbaka stoltheten över sitt ursprung, säger Märit Frändén.

Trenden följer en utveckling som innebär större samhällelig acceptans mot samer. Men det finns två sidor av myntet: diskriminering förekommer fortfarande inom de flesta samhällsområden, och ett släktnamn som avslöjar sin bärares samiska identitet innebär därför att man riskerar att utsättas för sämre bemötande eller fördomar.

Disputation på avhandlingen äger rum 20 november på Uppsala universitet.  För mer information kontakta Märit Frändén 018-471 13 35, 0705 09 78 87, marit.franden@nordiska.uu.se