Somaliska handelskvinnor balanserar affärer och religion

Somaliska handelskvinnor använder sig av traditionen som resurs för att nå sina mål. Rannveig Haga har i sin avhandling studerat ett kvinnligt handelsnätverk och dragit slutsatsen att religion och tradition inte bör förstås som någonting statiskt utan snarare som processer i ständig förändring. Avhandlingen försvaras den 19 december vid Uppsala universitet.

Rannveig Haga har genomfört en kvalitativ studie av ett transnationellt nätverk bestående av somaliska handelskvinnor i Somaliland (nordvästra Somalia) och Dubai. Dessa kvinnor strävar efter att framstå både som framgångsrika affärskvinnor och som fromma muslimer. Detta blir ett dilemma eftersom den rådande tolkningen av islam uppmanar kvinnor att vara hemma och ta hand om familjen.

Efter att borgarkrigen bröt ut i Somalia 1988 har ett antal kvinnor tagit över huvudansvaret för att försörja familjen. Eftersom många därmed blivit beroende av kvinnorna för sin försörjning har framgångsrika affärskvinnor fått ett starkt argument för att fortsätta med sina karriärer. Dessa kvinnor menar att de följer ett islamiskt ideal som manar till generositet och omsorg om fattiga. Samtidigt menar de att Gud hjälper dem att nå sina mål. Studien visar också att de mindre framgångsrika kvinnorna däremot önskar att de hade någon som kunde ta hand om dem ekonomiskt.  

Avhandlingen visar att de kvinnor som saknar trygghet först och främst söker trygghet, medan de som redan har trygghet i form av ekonomiskt och socialt kapital snarare söker att stärka sin autonomi. Detta blev tydigt i de tre kategorier handelskvinnor som studien fokuserade på, där kvinnorna i de olika grupperna hade olika tillgång till ekonomisk och social trygghet. Kategorierna var: småskaliga handelskvinnor i Hargeisa (huvudstaden i Somaliland), småskaliga handelskvinnor i Dubai och storskaliga handelskvinnor som gör affärer på båda platserna.

I sitt sökande använder kvinnorna sig av tradition som resurs för att nå sina mål. Det vill säga att de rättfärdiggör sitt arbete genom att referera till islam och somalisk kultur. I denna process tolkas och omtolkas vad det vill säga att vara en god somalisk och muslimsk kvinna.

En av avhandlingens viktigaste slutsatser är att religion och tradition inte bör förstås som någonting statisk, snarare är de pågående processer i ständig förändring där kvinnorna aktivt deltar i tolkningsarbetet och praktiken.

För mer information kontakta Rannveig Haga, e-post: Rannveig.Haga@teol.uu.se

Obs! På grund av nedsatt hörsel föredrar forskaren att pressen först tar kontakt via e-post för att komma överens om telefonsamtal.

Läs mer om avhandlingen på universitetets hemsida.