Svenskhetsnorm upprätthålls i berättelser om internationell adoption

Genom internationell adoption får ett barn juridisk tillhörighet till ett nytt hem i två bemärkelser; det blir en del av en ny nation och en ny familj. Trots det tillskrivs adopterades ursprung en avgörande roll i samhällets etablerade berättelser om adoption. Det visar en ny avhandling från Uppsala universitet.


Doktoranden Malinda Andersson vid sociologiska institutionen har studerat bilden av internationell adoption som den framträder i texter inom områdena utredning, socialt arbete, utbildning och familjerådgivning. Syftet med hennes avhandling är att ta reda på vilken kunskap om internationell adoption som anses relevant och vilka perspektiv på familjetillhörighet och nationstillhörighet som återskapas i texterna.

Malinda Andersson kommer i sin avhandling fram till att texterna följer en ”blodets och rötternas logik”.
–    Med det menar jag att det läggs en stor vikt vid ursprung. Internationellt adopterades tillhörighet framhålls primärt vara knuten till födelseplatsen och den biologiska familjen, säger Malinda Andersson.

Hennes studie visar att internationellt adopterade tillskrivs en splittrad identitet och blir rådda att underhålla kopplingen till sitt ursprung. I förhållande till adoptivfamiljen blir ursprunget en potentiell källa till konflikt. Det tas för givet att inre och yttre olikhet mellan barn och föräldrar försvårar anknytningen. Att söka psykologiskt stöd för att som adoptivförälder handskas med detta framhålls som ett sätt att ta ansvar. Internationellt adopterades ursprung tenderar också att exotiseras och framhållas som en mångkulturell resurs, både för enskilda familjer och för hela det svenska samhället.

Även om bilden av internationell adoption är problemorienterad i texterna, så framstår adoption som verksamhet mer som ett skydd för barnet än som en risk. Här framträder en bild av Sverige som ett modernt och jämställt land med resurser att ta hand om utsatta barn.
–    Men genom att beskriva adopterade och adoptivfamiljer som annorlunda upprätthåller den etablerade berättelsen både den biologiska familjenormen och den vita svenskhetsnormen, säger Malinda Andersson.


Disputationen äger rum vid Uppsala universitet fredagen 26 november 2010.
För mer information kontakta Malinda Andersson, malinda.andersson@soc.uu.se, telefon 018 471 11 96 eller 0708 921247.