Tennisarmbåge ska tränas bort

En långvarig mjukdelssmärta som kronisk tennisarmbåge bör inte behandlas med vila, utan med specifikt utformad träning. Det är ett av de resultat som presenteras i en ny avhandling från Uppsala universitet där allmänläkaren Magnus Peterson även presenterar en möjlig diagnostisk metod för att visualisera smärtan.

Kronisk smärta är ett stort problem med avsevärda samhällsekonomiska kostnader och stort lidande för den enskilde. Vanligast är smärta från rörelseapparatens mjukdelar, d.v.s. muskler, senor och ligament. I stor utsträckning saknas dock bra metoder för diagnostik och effektiva behandlingsmetoder för dessa besvär.

Tennisarmbåge, en vanlig mjukdelsrelaterad smärta, betraktas traditionellt som ett inflammatoriskt tillstånd, oavsett om smärtan är akut eller kronisk. Analys av vävnadsprover har dock visat att den inflammation som uppstår i akuta skedet saknas i det kroniska skedet.

-    Följaktligen borde både diagnos och behandling vara annorlunda i det kroniska skedet, säger Magnus Peterson, allmänläkare vid smärtcentrum på Akademiska sjukhuset och doktorand vid institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.

Magnus Peterson har i sin avhandling undersökt vilka behandlingsmetoder som idag används av läkare och sjukgymnaster i primärvården vid behandling av kronisk tennisarmbåge. Han har också undersökt effekten av graderad träning (träning med successivt ökande belastning) samt effekten av olika typer av graderad träning.

Resultatet visar att läkare och sjukgymnaster skilde sig markant åt beträffande användning av träning som behandling. Läkarna använde i hög utsträckning läkemedel riktade mot inflammatorisk smärta vilket kan ifrågasättas i det kroniska skedet, menar Magnus Peterson. Han visar också att graderad träning är överlägset den tidigare rekommendationen att vänta och se. Både excentrisk träning (träning där man sänker en vikt och muskeln förlängs) och koncentrisk träning (träning där man lyfter en vikt och muskeln förkortas) minskar smärtan vid kronisk tennisarmbåge, men den excentriska träningen ger snabbare effekt.

Slutligen använde Magnus Peterson en bilddiagnostisk metod, positron emissions tomografi (PET), för att visualisera fysiologiska processer associerade till smärtan och undersöka om det perifera nervsystemets aktivitet i den smärtande vävnaden vid kronisk tennisarmbåge. Studien visar en ökad tillgänglighet av receptorn NK1.

Det talar för att ett av nervsystemet signalsystem (substans P-NK1) är aktivt vid kronisk tennisarmbåge och att mängden NK1-receptorer avbildat med PET skulle kunna utvecklas till en bättre metod för diagnostik och kartläggning av smärtmekanismerna, säger Magnus Peterson.

Avhandlingen presenteras vid offentlig disputation i Rudbecksalen, Rudbecklaboratoriet, Uppsala fredag den 25 november kl. 13.15.

För mer information, kontakta Magnus Peterson, tel: 070-288 27 68, e-post: magnus.peterson@pubcare.uu.se