Trumman berättar om samisk tro och rit

Den samiska ceremonitrumman är ingen trolltrumma. Att den ändå in i nutid kallas så är ett uttryck för det tvång samerna utsattes för av de skandinaviska kyrkostaterna. Det menar religionshistorikern Rolf Christoffersson som i sin avhandling om den samiska trumman lyfter upp dess betydelse för förståelsen av samernas tro och riter. Avhandlingen försvaras den 12 februari vid Uppsala universitet.

Bilden av den samiska tron och verklighetsuppfattningen har i hög grad präglats av ett utifrånperspektiv. Eftersom den ursprungliga kulturen är oral, det vill säga saknar skrift, finns det inga egna skrifter som förklarar tro och rit. De texter som finns är präglade av kyrkostatens religiösa perspektiv.

De sjuttiotal bevarade trummorna och de bilder som finns på dem är den enda egna ursprungliga religionsurkunden. Då det saknas förklarande skrift är tolkning av dessa bilder svår men betraktade ur ett ekologiskt perspektiv framträder en dynamiskt medveten relation mellan det mänskliga samhället och dess föreställningar och miljön.

- Den samiska kulturen sågs länge som magins, trolldomens och det hedniska djävulsskapets värsta hemvist. Samernas trumma sågs som det främsta magiska hjälpmedlet och beslagtogs och förstördes, berättar Rolf Christoffersson.

Samerna ansågs också vara omusikaliska. Deras sång, jojken, förknippades med trolldom och sågs därför som olämplig i kyrkan. Trumman har ända till idag inte betraktats som ett musikinstrument utan endast ett magiskt ljudverktyg. Modern forskning om ursprungsfolkens musik ger dock den mycket dynamiska nutida samiska musiken en egen autentisk bakgrund. Rolf Christoffersson menar i sin avhandling att den samiska trumman måste erkännas som musikinstrument.

- Om vår strävan för mänskliga rättigheter, religions- och tankefrihet skall vara trovärdigt måste vi städa i vårt eget hus. Även vår svenska stat har varit så sammanlänkad med religion att kravet på religiös tro och rit från och med reformationen varit mycket noga preciserat. Den som inte anpassade sig kunde fängslas, fråntas sina ägodelar och även dömas till döden, säger Rolf Christoffersson.

Han menar att denna föreställning om en enhetskultur fortfarande lever kvar i dag i en otidsenlig och omöjlig sammanblandning av stat och religion. Bland annat återfinns denna föreställning i grundlagens, successionsordningens, föreskrift att Sveriges kung måste vara lutheran.


För mer information kontakta Rolf Christoffersson, tel. 018-30 10 88
eller 070-345 37 02

Läs mer om avhandlingen på universitetets hemsida.