Skip to main content

Unik galax ger inblick i det tidiga universum

Pressmeddelande   •   Jun 14, 2011 16:12 CEST

Ett samarbete mellan Institutionen för fysik och astronomi vid Uppsala universitet, Dark Cosmology Centre i Köpenhamn och Astronomiska Observatoriet i Kiev har resulterat i att man funnit vad som tros vara ett unikt exemplar bland universums mest svårfunna galaxer: de så kallade ytljussvaga galaxerna. Fyndet publiceras nu i tidskriften Monthly Notices of the Royal Astronomical Society.

Forskarteamet har analyserat gamla observationer med hjälp av helt nya metoder och hittat en unik så kallad ytljussvag galax med beteckningen ESO 546-G34, som ingen tagit någon större notis om tidigare. Galaxen är liten och påminner i mångt och mycket om Vintergatans två följeslagare, de ”Magellanska molnen”.

Galaxen innehåller sällsynt lite av alla grundämnen tyngre än väte och helium. Dessa tyngre grundämnen bildas nästan uteslutande i stjärnors inre och i supernovaexplosioner, vilket innebär att denna galax helt nyligen börjat bilda stjärnor. Den innehåller än så länge lika mycket gas som stjärnor (kanske mer) och är på så sätt en närbelägen, nutida motsvarighet till galaxerna i det tidiga universum.

- Det är smått fantastiskt att denna galax observerades för snart tjugo år sedan, men först nu har vi förstått hur speciell den är. Den ger oss en inblick i hur galaxerna måste ha tett sig innan de första galaxsammanslagningarna och innan stjärnbildningen kommit igång på allvar”, säger Lars Mattsson, forskare vid Dark Cosmology Centre på Niels Bohr-institutet i Köpenhamn.

Ytljussvaga galaxer är som namnet antyder ljussvaga objekt som är svåra att finna och krävande att observera. Därför är de flesta kända galaxer med extremt lite tunga grundämnen av en helt annan typ som genomgår vad man kallar ett stjärnbildningsutbrott. Detta gör dem tämligen ljusstarka och lätta att observera. En kategori bland dessa brukar kallas blå kompakta galaxer och har föreslagits vara kopplade till de ytljussvaga galaxerna. Teorin är att en liten ytljussvag galax kolliderar och slås samman med en annan liten galax och i och med detta bildar en blå kompakt galax.

- Galaxen ESO 546-34 har de rätta egenskaperna för att vara ena parten i sådan sammanslagning men vi saknar fortfarande några ledtrådar för att kunna bli helt säkra. Helt klart känns det som vi hittat en viktig pusselbit till att bättre förstå galaxernas utveckling, säger Nils Bergvall, professor i astronomi vid Uppsala universitet.

För mer information, kontakta Nils Bergvall, tel: 018 471 59 75, e-post: nils.bergvall@fysast.uu.se

“ESO 546-G34: The most metal poor LSB galaxy?” Lars Mattsson, Leonid S. Pilyugin and Nils Bergvall, Monthly Notices of the Royal Astronomical Society

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se