Universitetet satsar 80 miljoner på teknikmiljö för avancerad forskningsutrustning

För att lyckas med framtidens forskningsutmaningar behövs instrument och maskiner som inte är utvecklade ännu. Uppsala universitet gör nu en stor långsiktig satsning för att FREIA-laboratoriet ska bli en varaktig nationell teknikmiljö som kan fortsätta utveckla acceleratorer och instrumentering för de stora internationella forskningsinfrastrukturerna.

– Med den här satsningen tar vi ett stort nationellt ansvar. Vi upprätthåller också en stark Uppsalatradition inom utvecklingen av acceleratorer och vetenskapliga instrument. Flera av de Nobelpris som förknippas med Uppsala universitet har på olika sätt anknytning till instrumentering, säger Johan Tysk, vicerektor för vetenskapsområdet för teknik och naturvetenskap.

I FREIA-laboratoriet arbetar forskare, ingenjörer och tekniker med att utveckla och testa utrustning som behövs för forskningsexperiment vid stora forskningsanläggningar, såsom partikelfysiklaboratoriet CERN i Schweiz och neutronkällan ESS samt synkrotronljusanläggningen MAX IV, båda i Lund. Arbetet bedrivs utifrån en vision att kunna genomföra nya experiment som för vetenskapen framåt. Detta kräver tillgång till stor kunskap och en nyckel till den framgångsrika verksamheten i Uppsala är närheten till universitetets andra forskningsmiljöer. Instrumenten som utvecklas gör det sedan möjligt för forskare att utforska allt från materiens allra mest grundläggande egenskaper till att studera funktionen hos enstaka proteinmolekyler.

Uppsala universitet har erhållit utvecklingsuppdrag från de stora forskningsanläggningarna, ofta i stark konkurrens. För att säkerställa Uppsala universitets långsiktiga konkurrenskraft inom instrumentering och acceleratorutveckling sker nu satsningar på flera nivåer inom lärosätet.

En del i satsningen är rekryteringen av professor Herman Dürr från Stanford som i sin forskning fokuserar på utveckling av metoder och instrument som utnyttjar mycket korta pulser från bland annat moderna så kallade röntgenlaserkällor. De metoder han utvecklar har bland annat rönt intresse inom energiforskningen där studier med mycket hög tidsupplösning gör det möjligt att bättre förstå och motverka oönskade energiförluster i omvandlingen mellan ljus och elektricitet i solceller.

– Uppsala universitet är internationellt världskänt för sin utveckling av nya vetenskapliga metoder som endast är möjliga med de instrument som utvecklats av forskare vid universitetet. För en person med ett starkt intresse av att ligga i forskningens framkant är det helt avgörande att kunna bygga sina egna instrument och inte vara hänvisad till vad andra kan leverera. Att förlägga min verksamhet vid institutionen för fysik och astronomi vid Uppsala universitet gör det möjligt för mig att kunna bidra med utvecklingen av nya metoder och instrument till de mest intressanta forskningsanläggningarna världen över, säger Hermann Dürr, professor i instrumentering och acceleratorer vid FREIA-laboratoriet.

För mer information kontakta:
Johan Tysk, vicerektor, vetenskapsområdet för teknik och naturvetenskap, tel: 070-8950107, Johan.Tysk@math.uu.se
Olof Karis, prefekt vid institutionen för fysik och astronomi, 070-4250329, prefekt@physics.uu.se

Läs mer om FREIA-laboratoriet.
Läs mer om Nobelpris som förknippas med Uppsala universitet.