Skip to main content

Uppsalaforskare deltar i dinosaurieexpedition i Patagonien

Pressmeddelande   •   Nov 23, 2010 09:49 CET

Sist det begav sig var på 1920-talet när en student till Uppsala universitets första professor i paleontologi deltog i Sven Hedins expedition till Kina. Nu är det äntligen dags för svenskt deltagande i en dinosaurieexpedition igen. Forskare från Uppsala universitet ska nu i samarbete med Naturhistoriska museet i Argentina utforska ett av världens fossilrikaste områden i Patagonien.

-    Det finns nu moderna tekniker som gör det möjligt att studera embryon i fossila ägg på en fantastisk detaljnivå utan att öppna dem. Det ger oss en unik möjlighet att studera fosterutvecklingen hos dessa utdöda giganter. I detta projekt är vi speciellt intresserade av utvecklingen av fågellika egenskaper, säger Martin Kundrat, forskare vid institutionen för organismbiologi vid Uppsala universitet och ledande expert på dinosaurieembryon.

Fåglarna utvecklades från rovdinosaurier för ungefär 150 miljoner år sedan: man kan säga att de är de enda nu levande dinosaurierna. Just utvecklingen från landlevande dinosaurier till flygande fåglar var ett av de mest revolutionerande stegen i ryggradsdjurens utvecklingshistoria. De senaste tio åren har många nya upptäckter gjorts, delvis med hjälp av nya tekniker som olika typer av röntgenscanning. Uppsalaforskarna hoppas nu få bättre kunskap om fåglars ursprung och deras egenskaper idag.

-    Vi hoppas till och med kunna dra slutsatser om utvecklingen av dinosauriernas DNA, något som hade varit helt omöjligt för några år sedan, säger Martin Kundrat.

Projektet sker i samarbete med Museo Argentino de Ciencias Naturales och området i Patagonien är ett av världens rikaste på fossila dinosaurier. Under krita (145-65 miljoner år sedan) beboddes just den här regionen av några av de största köttätare och växtätare som världen någonsin skådat. Sydamerika var på den tiden en jättestor ö, helt separerad från andra kontinenter, vilket ledde till att djur och väster utvecklades oberoende av vad som skedde på andra landmassor.

Vad forskarna hoppas på mer än något annat är att finna fossila dinosaurieägg med bevarade embryon inuti. I så fall är planen att föra dem till ESRF-synkrotronen i Grenoble i Frankrike, där deras innehåll kan studeras i mycket stor detalj med en speciell typ av tomografi (skiktröntgen) utan att de öppnas eller skadas på något sätt. Detta kommer att möjliggöra jämförelser mellan dinosauriernas embryoutveckling och den hos t.ex. nu levande fåglar och krokodiler.

Man har även nyligen börjat hoppas på att kunna dra slutsatser om storleken på dinosauriers genom (d.v.s. den totala mängden DNA i varje cell) genom att med synkrotrontomografi närstudera och mäta de små hålrummen i benet där bencellerna låg. Det finns nämligen ett tydligt samband mellan storleken på cellerna och mängden DNA per cell hos dagens djur. Nutidens fåglar har ovanligt små genom jämfört med andra ryggradsdjur: forskarna hoppas kunna avgöra om det här draget redan fanns hos dinosaurierna.

Professor Per Ahlberg, som leder forskargruppen vid institutionen, är entusiastisk över projektet.

- Det är ett stort privilegium att få vara med och studera detta helt unika material tillsammans med den argentinska forskargruppen. Vi är väldigt glada att vi fick inbjudan, säger han.

För mer information kontakta: Martin Kundrat, martin.kundrat@ebc.uu.se (befinner sig utomlands, nu i Europa, därefter 24/11-21/12 i Argentina) eller forskningsledare professor Per Ahlberg, tel: 018-471 26 41, per.ahlberg@ebc.uu.se

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se