Nyhet -

​Brännskadeexperter varnar för varma drycker och ljus

Cirka 60 procent av alla barn som brännskadas varje år är under tre år. Heta vätskor är den vanligaste orsaken och olyckorna sker oftast i hemmet. I samband med Internationella preventionsdagen mot bränn- och skållningsskador på barn den 7 december uppmärksammar brännskadeexperter på Akademiska sjukhuset föräldrar och andra närstående på risker och hur man kan förebygga olyckor.

– En kopp te eller kaffe räcker för att ett litet barn ska få svår skållningsskada. Barn är snabba och har märkligt ”långa” armar. Heta vätskor är betydligt vanligare än att barn bränner sig på eldsflammor eller heta föremål. Skadorna orsakar ofta stort lidande både för barnen och deras anhöriga, säger Fredrik Huss, överläkare på brännskadecentrum.

I Sverige drabbas cirka 2 600 barn av brännskador varje år. I drygt 40 procent av fallen handlar det om skållningsskador och 60 procent av barnen är under tre år. Olyckorna inträffar oftast i hemmet där barn ska vara som mest trygga.

När ett barn skållats söker man oftast vård på en akutmottagning eller vårdcentral. I de flesta fall är skadorna begränsade, ungefär som två-tre handflator, och läker med rätt sårvård utan att ge bestående ärr. I 30 procent av fallen är kokkärl inblandade. Den näst vanligaste orsaken är att koppar/muggar med varm vätska spillts ut/dragits ned (11 procent). Andra orsaker är tömning av vattenkokare och för varmt vatten i samband med bad eller dusch.

– På brännskadecentrum vårdas de svårast skadade, cirka 30 barn under 18 år inneliggande per år. Därutöver får cirka 100 barn hjälp med sårvård för mer ytliga hudskador på vår mottagning, säger biträdande avdelningschef Elisabeth Haddleton.

Internationella preventionsdagen mot bränn- och skållningsskador på barn initierades 2010 av Paulinchen, en tysk organisation som arbetar med information och råd till familjer med barn som råkat ut för bränn- eller skållningsskador, både när det gäller rehabilitering och i arbetet med att öka medvetenheten för att undvika att olyckor sker. Dagen uppmärksammas av brännskadeavdelningar runt om i Europa.

– Preventionsdagen är ett bra tillfälle att öka medvetenheten om dessa olyckor och hjälpa föräldrar, syskon och anhöriga att minimera risken att barn skadas, avrundar Elisabeth Haddleton.

Mer information:
Elisabeth Haddleton, biträdande avdelningschef brännskadecentrum,
018-611 04 66 eller 070-611 26 45

Fredrik Huss, överläkare och ämnesområdesansvarig på brännskadecentrum, Akademiska sjukhuset, 018-611 37 57 eller 070-794 15 74

Relaterade länkar

Ämnen

  • Medicinsk forskning

Kategorier

  • brännskador
  • skållningsskador
  • brännskadecentrum
  • international burn day
  • rikssjukvård

Kontakter

Relaterat innehåll

  • Ananasgel ska hjälpa svårt brännskadade barn

    ​En kräm baserad på ananasextrakt ska utprovas på barn som vårdas för svåra brännskador på Akademiska sjukhuset. Metoden används sedan årsskiftet på vuxna patienter med positiva resultat. Fördelarna är att man slipper skära bort den brända huden före transplantation vilket sparar tid, men också att patienten får mindre ärrvävnad.

  • ​Bakteriehalt i brännblåsor fokus för ny studie på Akademiska

    Finns det bakterier i brännblåsor hos brännskadade patienter eller är vätskan steril? Det ska en studie på Akademiska sjukhuset klarlägga. Resultaten kan leda till ändrade rutiner för om blåsor ska tas bort eller lämnas kvar. Ökad kunskap om bakteriefloran kan också underlätta valet av antibiotika.

  • Ny metod ska säkerställa rätt vätskemängd vid svåra brännskador

    Patienter med svåra brännskador får ofta för mycket vätska det första dygnet vilket ökar risken för vätskeansamlingar, så kallade ödem. Både lungfunktionen och blodcirkulationen riskerar att påverkas och personen tvingas ligga i respirator med längre vårdtid som följd. På brännskadecentrum vid Akademiska sjukhuset prövas nu ett nytt sätt att styra vätsketillförseln och få bättre vätskekontroll.

  • Akademiska får förlängt avtal för svåra brännskador

    Socialstyrelsen har beslutat att förlänga tillståndet att bedriva rikssjukvård för svåra brännskador på Akademiska sjukhuset. Nuvarande tillstånd skulle ha löpt ut vid årsskiftet 2014-2015, men nu får sjukhuset fortsätta fram till den 30 juni 2016.

  • Nytt brännskadecentrum öppnar på Akademiska

    Tillgång till egen operationssal och ökade möjligheter att isolera patienter är några fördelar med den nya intensivvårdsavdelning för brännskadade som invigs på Akademiska sjukhuset den 3 maj. Sedan Akademiska och Universitetssjukhuset i Linköping fick nationellt ansvar för svårt brännskadade i januari 2010 har antalet patienter i Uppsala mer än fördubblats till cirka 150 per år.

  • Avföringstransplantation prövas på brännskadade i världsunik studie på Akademiska

    Svårt brännskadade som vårdas på sjukhus behöver ofta starka, breda antibiotika som förändrar tarmfloran och ökar risken att drabbas av infektioner orsakade av resistenta bakterier. I en ny studie på Akademiska sjukhuset ska sambandet mellan antibiotika, resistenta bakterier och tarmflora undersökas. Dessutom ska man för första gången utvärdera effekten av avföringstransplantation.

  • Brännskadeexperter på Akademiska: Skållningsskador på småbarn kan undvikas

    ​I Sverige drabbas runt 2 600 barn av brännskador varje år. Flertalet är under tre år och den vanligaste orsaken är heta vätskor. Brännskadeexperter på Akademiska sjukhuset menar att i princip alla skållningsskador kan undvikas. I dag finns de på IKEA-varuhuset i Uppsala för att informera föräldrar om risker och vad man bör tänka på i hemmet.

  • Ögonstyrning ska förbättra kommunikationen med brännskadade

    Brännskadade som vårdas i respirator har ofta problem att tala och kan ofta inte använda händerna på grund av operationer eller smärta. På Akademiska sjukhusets brännskadecentrum testas nu ett nytt ögonstyrt kommunikationshjälpmedel, eyetracking, som man hoppas ska förbättra kommunikationen och minska rädsla och oro. Det är första gången i Sverige som tekniken testas på denna patientgrupp.