​Dags att hantera riskerna med Hepatit E i livsmedel

Virus är den vanligaste orsaken till matförgiftningar i västvärlden. I Sverige visar hepatit E-infektion på de högsta siffrorna någonsin under 2016 och trenderna är de samma i Europa. Det senaste decenniet har hepatit E-infektioner tiodubblats och bland smittade personer finns 28 dödsfall registrerade. En förklaring till ökningen kan vara att fler riktade analyser utförs men troligtvis spelar även våra matvanor en roll. Hepatit E har länge varit förknippat med vattenburen smitta utanför EU men inhemsk smitta blir allt vanligare. För ett par veckor sedan skedde ett utbrott av hepatit E i England, kopplat till en av landets stora dagligvarukedjor. Tidigare i år blev passagerare på ett kryssningsfartyg från Australien smittade av hepatit E. 

Hepatit E är förknippat med fläskkött och lever, såväl hos uppfödda grisar som hos vildsvin, men även bland hjortdjur och skaldjur. Otillräckligt tillagat kött är främsta anledningen till smitta i Europa. Många som blir smittade får inga eller milda symtom som trötthet, förlorad aptit, illamående, feber och gulsot. I vissa fall kan infektionen bli kronisk med följdeffekter som leversvikt, neurologiska skador och andra organ som påverkas. Den genotyp som är vanligast i Europa drabbar främst män över 50 år och personer med nedsatt immunförsvar. Gravida tillhör riskgruppen för de genotyper som är vanliga i Afrika och Asien, där så stor andel som 27 % av hepatit E-fallen bland gravida är fatala. I Kina används vaccin mot hepatit E men det är inte tillåtet i något annat land.

Hepatit E cirkulerar i grisens blod och både muskler och lever kan därmed innehålla smitta. Flertalet metoder för att förhindra mikrobiologisk tillväxt i livsmedel har ingen verkan på virus, så som surhetsgrad och vattenaktivitet. Värmebehandling inaktiverar hepatit E men forskningen är inte tillräcklig för att konstatera förhållandena mellan tid och temparatur för att uppnå önskad effekt. En studie som FSA (Food Standards Agency, Storbritannien) refererar till rekommenderar att fläskkött och produkter innehållande fläskkött ska uppnå en kärntemperatur på 71° C i 20 minuter för att viruset ska inaktiveras. God hygienpraxis minimerar smittspridning och infekterade personer som är smittbärare ska inte hantera livsmedel. Smittspridning mellan personer är däremot mycket ovanligt.

EFSAs (europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet) expertpanel vill se ett ökat fokus i att förebygga smittspridning, inte i första hand att förgöra viruset i livsmedel. Förordning (EG) nr 2073/2005 bör, enligt expertpanelen, kompletteras med mikrobiologiska kriterier för virus. Codex riktlinjer för god hygienpraxis i att förebygga virus i livsmedel (CAC/GL 79-2012) ger även vägledning med fokus på norovirus och hepatit A.