I jordbrukslandskapet finns flera folkkära fåglar, till exempel sånglärka, tofsvipa och storspov. Eller ska vi säga att dessa fåglar fanns i jordbrukslandskapet i större utsträckning än nu? Mer om detta finns att läsa i rapporten Sveriges fåglar 2021, en årlig statusuppdatering av läget för alla de arter som häckar i Sverige och som publiceras av BirdLife Sverige.
Vinterns ankomst gör att försäljningen av fågelmat exploderar. BirdLife Sveriges eget bokförlag, Avium förlag, har precis släppt en ny bok på temat. Fågelmatning – Allt du behöver veta, skriven av Niklas Aronsson.
Snudd på 100 miljoner fågelindivider har rapports under åren inom evenemanget och på olika sätt har över 1 miljon människor deltagit! Otroliga siffror och allt för att rikta uppmärksamheten på fåglarnas flyttning och deras behov av bestående rastplatser och övervintringsområden. Fåglarna känner inte till landsgränser när de flyttar utan söker bara trygga flyttvägar.
Ängshök har haft ett bra häckningsår på Öland som lett till 63 flygfärdiga ungar, vilket P4 Kalmar var först med att berätta. En anledning är att det har varit gott om mat under säsongen.
Ett annat skäl är att de tre senaste åren har varit goda med allt fler ungar som kommit på vingarna. Från runt 14-15 årligen ökade det plötsligt 2018 och 2019 till runt 30. I fjol togs ett nytt skutt uppåt ti
Regeringsförhandlingar pågår. I ett utspel under gårdagen ställde ett av de inblandade partierna krav på stärkt äganderätt i skogen och ett reformerat strandskydd. Kraven framförs som villkor för att släppa fram en eventuell nybildad regering senare i veckan.
- Utredningen bör ändå som helhet ses som ett steg i rätt riktning mot ett framtida samhälle där Sverige tar det ansvar för natur och miljö som vårt EU-medlemskap faktiskt innebär, säger Daniel Bengtsson, fågelskyddsansvarig på BirdLife Sverige.
– Vi som står bakom uppropet för Karatj-Råvvåive förespråkar att hela området får ett formellt skydd som naturreservat. Stora sammanhängande naturskogsområden som Karatj-Råvvåive är mycket viktiga att behålla ofragmenterade, för att kunna säkra en intakt fågelfauna med arter som lappmes, tretåig hackspett och lavskrika, säger Lotta Berg från BirdLife Sverige.
Berguven, denna stora och vackra nattaktiva fågel, lever upp under dygnets mörka timmar då den ropar och jagar fram till gryningen. Få fågelarter har varit så förföljda som berguven och mytomspunnen då dess uvungar ser ut som små trollungar. Men trots stora insatser för att öka populationen berguv i landet så ses uvens överlevnad fortfarande som hotad, i sviterna av förföljelse, tjuvjakt, miljögif
Många har varit ute i vår spirande natur i påsk, och många har då passat på att spela det sprillans nya spelet Naturuppdraget. Spelet lanserades den 2a april och har lockat till sig nästan 1000 besökare under påskhelgen. BirdLife Sverige har under våren skapat detta friluftsspel, med fokus på att kombinera lärande med utomhusvistelse för barn och unga. Men det går inte att undgå att spelet lockar
För ett år sedan blev BirdLife Sverige förmånstagare i Postkodlotteriet. Det har under året inneburit att vi bland annat har kunnat anställa mer personal och lägga större resurser på fågelskyddsarbete och naturvård. Nu har vi precis nåtts av det glädjande beskedet att tack vare alla som har en Postkodlott har vi tilldelats 5 miljoner kronor i stöd för 2021!
Vi har under det senaste året kunnat
Berguvstammen har halverats i Norrland de senaste 20 åren, men det finns också områden i Sverige där den ökar, som i Skåne och på Gotland.
BirdLife Sveriges landsomfattande inventering av berguv under 2019 och 2020 är klar. Hundratals ideella fågelskådare har tillsammans inventerat berguvar under två år för att kartlägga förekomst och utbredning i Sverige. Efter populationstoppen 1998–1999, ti
Till skillnad från flera av de senaste årens upplagor kom årets Vinterfåglar Inpå Knuten att präglas av snö och kyla i nästan hela landet. I stora delar av norra Sverige låg dessutom snön djup. Men innan kylan och snön kom runt mitten av januari inleddes vintern av ovanligt milt väder. Dessa kontraster kom att sätta sin prägel på årets räkning, som bygger på ca 19 500 rapporter.
Varje år brukar det finnas en eller flera ”bubblare” i Vinterfåglar Inpå Knuten, det vill säga en art som är talrikare än normalt. Denna gång är det koltrasten som registrerats i betydligt högre antal än förra året. Som det ser ut just nu, verkar det ha funnits nästan tre gånger så många koltrastar i landet denna vinter jämfört med den förra.
”Vinterfåglar Inpå Knuten” 29 januari – 1 februari 2021 I morgon startar den stora fågelräkningen ”Vinterfåglar Inpå Knuten”. Då uppmanas svenska folket att räkna alla fåglar som besöker landets fågelbord och andra fågelmatningar. Nytt för i år är att vi kommer streama live via BirdLife Sveriges Facebooksida.
”Vinterfåglar Inpå Knuten” 29 januari – 1 februari 2021
Om knappt två veckor drar den stora fågelräkningen ”Vinterfåglar Inpå Knuten” igång. Den genomförs i år för 16:e gången och handlar om att räkna alla fåglar som besöker landets fågelbord och andra fågelmatningar. De senaste åren har ca 20 000 svenska hushåll deltagit i räkningen och rapporterat sina resultat. Det stora antalet till trots,
En av de svenska kusternas främsta karaktärsfåglar, ejdern, befinner sig i vad som bäst kan beskrivas med fritt fall. Från millennieskiftet fram till nu har det svenska beståndet minskat mycket kraftigt, från beräknade 315 000 par år 2000 till endast 59 000 par de senaste åren.
Det framgår av Sveriges fåglar 2020, en årlig statusuppdatering av läget för alla de arter som häckar i Sverige och so
BirdLife Sveriges arrangerar en tävling för alla Sveriges grundskolor i samband med det årliga eventet ”Vinterfåglar inpå knuten”. Sista helgen i januari räknas för 16:e året i rad våra vinterfåglar vid och kring fågelmatare i hela Sverige och nu kan landets alla grundskolebarn vara med i en rikstäckande tävling där de får delta genom att sätta upp eller bygga en fågelmatning och mata fåglar.
Pressmeddelande:
BirdLife Sverige kan idag stolt presentera färdigställandet av rapporten till vårt naturvårdsprojekt ”Afrika tur och retur”. Inom projektet har vi följt de hotade fågelarterna skräntärna och silltrut. Silltruten som återfinns i Östersjön tillhör en unik underart (Larus fuscus fuscus) och är därför extra skyddsvärd. Arterna har minskat i antal sedan 1970-talet. Dessutom gör båda
Fågelintresset i Sverige fortsätter att växa i rask takt, vilket kan ses inte minst på att Facebookgruppen Fåglar inpå knuten idag välkomnade sin hundratusende medlem. -Fågelintresset är fantastiskt stort i landet. Det har Fåglar inpå knuten bevisat. Det här överträffar alla förväntningar vi har haft, säger de som startade gruppen.
Det pågår en biologisk utarmning av vårt skogslandskap. Skogen har under lång tid förändrats mot ökad likriktning och mindre variation. Detta påverkar fågelfaunan negativt. Ofta är det inte svårare än att låt skogen till stor del utvecklas på egen hand. Det har den gjort i tusentals år och det är i den naturliga skogen som fåglar och andra djur har anpassat sig.
