Utredningen 𝘙𝘦𝘬𝘵𝘰𝘳 𝘪 𝘧𝘰𝘬𝘶𝘴 (SOU 2026:4) föreslår en formulering i skollagen för vad rektors pedagogiska ledarskap är samtidigt som begreppet "undervisningsnära ledarskap" börjar sprida sig. Nu är svensk skolkultur på väg åt samma håll igen - ansvaret är på väg att bli otydligt. 𝗩𝗲𝗺 𝗵𝗮𝗿 𝗼𝗰𝗵 𝘁𝗮𝗿 𝗮𝗻𝘀𝘃𝗮𝗿𝗲𝘁 för 𝘂𝗻𝗱𝗲𝗿𝘃𝗶𝘀𝗻𝗶𝗻𝗴𝗲𝗻 ?
Webbinarium den 17/6. Skolchef och rektor - slut ögonen och tänk så här! "I början av december har vi en första analys av undervisningens kvalitet på en pilotskola utifrån vetenskaplig grund. Vi har under höstterminen observerat undervisningen i varje klassrum och samlat data. Vi har kommit igång med en systematisk metod som leder till att ALLA lärare blir bättre på att undervisa för lärande."
Fler och fler skolor och kommuner sätter fokus på att utveckla undervisningens kvalitet. Vi har därför skapat en behovsanalys. Ett paket med frågor, riktade i två olika versioner till antingen skolchefer eller rektorer, ger perspektiv på hur förberedd skolledning, nyckelpersoner och lärare är för arbetet med att utveckla undervisningen genom lektionsobservationer.
Det finns fyra typer av data för systematisk skolutveckling. I svensk skola används enbart tre. Välkommen till ett webbinarium där vi går igenom data av den fjärde typen - data om huvudprocessen, med andra ord undervisningens kvalitet. Vi visar hur man samlar data och hur du som skolchef kan använda den för att säkerställa skicklig undervisning i varje klassrum, på vetenskaplig grund.
Välkommen till monter J:03 under tisdag 14/4 och prata med rektor Jessika Müller på Trolle Ljungby skola Läs gärna detta först saxat från ett långt samtal med Jessika. Jessika reflekterar: ”Vad man gör när man uppnått skicklig undervisning i varje klassrum? Den frågan ställde jag mig och nu har jag en plan”, säger Jessika.
Om dina svar på de de två frågorna nedan leder till att du vill hissa flaggan så erbjuder vi ett utbildningstillfälle den 11-12 maj för rektorer och nyckelpersoner. En utbildning i hantverket kring: - hur man konkret genomför lektionsobservationer och didaktiska samtal - hur man leder arbetet med att utveckla evidensbaserad undervisning som leder till studiero, motivation och lärande
Genom 4 000 lektionsobservationer och lika många påföljande didaktiska samtal har vi*** kunnat beskriva hur man kan se både den undervisning som är skicklig och framgångsrik samt den som inte är det - utifrån vad 160 forskare i 15 länder har kommit fram till. Med observationsunderlaget Undervisningsskicklighet i praktiken (USiP) kan ni skapa samsyn kring frågorna ovan och utveckla undervisningen.
Fler och fler skolor och kommuner sätter fokus på att utveckla undervisningens kvalitet. Vi har därför skapat Behovsanalys - ledning och förutsättningar för undervisningsutveckling. Ett paket med frågor ger perspektiv på hur förberedda skolchefer, rektorer, nyckelpersoner och lärare är för arbetet med att utveckla undervisningen genom lektionsobservationer.
"Man måste bara bestämma sig för att sätta fokus på undervisningen", säger rektor Pia Johansson på Drottning Blankas Gymnasium i Jakobsberg. "När vi startade i början av vårterminen 2025 gjorde jag sambesök på lektioner tillsammans med vår specialpedagog. Detta handlar om hur Pia tillsammans med kollegor har förankrat arbetet med att systematiskt utveckla undervisningens kvalitet i alla klassrum.
I forskningsrapporten "Undervisning med uppseendeväckande brister - så blev den signifikant bättre" beskrivs en metod (USiP) som leder till att ALLA lärare blir just signifikant bättre på att undervisa för studiero, motivation och lärande - på vetenskaplig grund. Nu erbjuder vi igen en 2-dagars öppen utbildning där man får lära sig grunderna i USiP-metoden.
Observationsunderlaget Undervisningsskicklighet i praktiken (USiP) börjar nu användas på Island. Alla 40 skolledarna på Gardabaer kommuns grundskolor har fått en inledande utbildning i forskningsbakgrunden, innehållet och metoden. "USiP är ett praktiskt och kraftfullt verktyg för att förbättra undervisningens kvalitet... , säger Edda Björg Sigurðardóttir, grundskolechef i Gardabaer kommun.
Efter utvecklingen i svensk skola de senaste decennierna börjar fler och fler sätta fokus på det som har störst påverkan på elevernas lärande - undervisningens kvalitet. nsikterna i forskningsrapporten om undervisningen på 30 grundskolor pekar på fem viktiga förflyttningar - framgångsfaktorer - för skicklig evidensbaserad undervisning i varje klassrum.
Nu börjar våra första kommunkunder använda dashboarden i BRAVOLesson för att under kvalitetsdialogerna konkret och systematiskt analysera och utveckla evidensbaserad skicklig undervisning ner på detaljnivå. Detta är en innovation eftersom svensk skolkultur historiskt genomfört kvalitetsdialoger och systematiskt kvalitetsarbete utan några processdata från huvudprocessen - undervisningens kvalitet.
Genom 4 000 lektionsobservationer och lika många didaktiska samtal har vi kunnat beskriva hur man kan se både den undervisning som är skicklig och framgångsrik samt den som inte är det - utifrån vad 160 forskare i 15 länder har kommit fram till. Man ska inte underskatta hur viktigt detta är. Det man inte har ord för syns inte. Det blir svårt att prata om när man ska utveckla det skickliga.
Så utvecklar du evidensbaserad skicklig undervisning - i varje klassrum. Om framgångsfaktorerna i forskningsrapporten som laddats ner 45 000 gånger. Rapporten handlar om data från 700 lektionsobservationer – alla 500 lärarnas undervisning – på 30 grundskolor. Den 23 januari via Teams. Arrangeras tillsammans med Mats Rosenkvist, BRAVOLesson.
På Hästöskolan/Saltöskolans rektorsområde började man 2022 att sätta systematiskt fokus på undervisningens kvalitet - på vetenskaplig grund. Skolans egen analys av data från observationerna visar att lärarnas undervisning på skolan som helhet nu bland annat har ett/ger: större fokus på lärandeprocessen och mer utvecklat ledarskap med inriktning på att inpirera samt motivera för lärande.
"You can only legislate to avoid failure, never to create excellence... "/ Professor Sir George Berwick. Ett citat från en av hjärnorna bakom omvandlingen av Londons skolor från att vara de sämst presterande till de bäst presterande i England.
Efter utvecklingen i svensk skola de senaste decennierna börjar fler och fler sätta fokus på det som har störst påverkan på elevernas lärande - undervisningens kvalitet. Efter att ha arbetat med just det sedan 2017 ser vi att svensk skola behöver göra fem förflyttningar. Förflyttning 1. Fokusera på undervisning som forskning bevisat är framgångsrik för studiero, motivation och lärande.
Rektor Daniel Johansson på Arbrå skola har tillsammans med biträdande rektor Britta Unosson gett alla lärarna vars ett ex av Undervisningsskicklighet i praktiken (USiP). Reaktionerna har inte låtit vänta på sig. En av 7-9 lärarna på skolan kom direkt till Daniel och sa: "Gud va jag är glad att du har fattat beslut om att vi ska arbeta med detta!"
Den allmänna uppfattningen i svensk skola har länge varit att det tar så mycket tid att utveckla undervisningen att det inte går att passa in skolvardagen. Den här forskningsrapporten pekar på att systematik är viktigare än mängden tid. Med små tidsresurser blev ALLA 188 lärarna på 14 skolor signifikant bättre på att undervisa för studiero, motivation och lärande.
